Filip Wollin
Ny betallösning kan skaka om hela betalmarknaden.
När man betalar med kort går allt oftast så snabbt att man knappt hinner tänka på vad som sker bakom kulisserna.
Ett blipp i kassan, ett klick på mobilen eller en betalning i nätbutiken känns enkelt för de flesta.
Samtidigt bygger vardagens betalningar på stora system som få ser, men som många är beroende av.
För svenska konsumenter märks det sällan när allt fungerar.
Frågan blir mer känslig när politiken börjar handla om vem som faktiskt ska ha kontrollen över pengarna.
Vill minska beroendet
EU arbetar nu vidare med planerna på en digital euro, rapporterar Euronews.
Tanken är att skapa elektroniska kontanter som stöds av Europeiska centralbanken och ska fungera som ett komplement till sedlar och vanliga banktjänster.
Enligt EU kommissionens förslag ska användarna få en digital plånbok med ett tak som ännu inte är fastställt. Den ska kunna användas både på nätet och utan internet. Betalningarna ska enligt förslaget inte gå att spåra.
Om lagstiftningen blir klar före slutet av 2026 kan den digitala euron börja användas i handeln från 2029.
Bakgrunden är både politisk och ekonomisk. Visa och Mastercard hanterar enligt ECB 61 procent av kortbetalningarna i euroområdet och nästan alla betalningar över nationsgränserna.
Efter Donald Trumps återkomst till Vita huset har frågan fått ny kraft i Bryssel. EU vill minska beroendet av amerikanska betalningsbolag och samtidigt svara på växande användning av privata stablecoins.
Bankerna protesterar
Motståndet kommer främst från banker och delar av betalbranschen.
Daniel Baal, ordförande för den franska bankföreningen, varnade vid ett branschevenemang i Bryssel för att projektet kan rubba balansen i banksystemet.
Förespråkarna håller inte med. De ser den digitala euron som ett sätt att bevara offentliga pengar när betalningarna blir allt mer digitala.
Även inom Europaparlamentet är frågan laddad. Den spanske ledamoten Fernando Navarrete Rojas ansvarar för förslaget i parlamentet och har enligt Euronews visat tydlig skepsis mot att låta systemet konkurrera med privata lösningar.
En omröstning har skjutits upp och väntas nu i utskottet i slutet av juni. Därefter fortsätter förhandlingarna mellan parlamentet, medlemsländerna och kommissionen.
Slutmålet är fortfarande att lagstiftningen ska vara klar före årets slut 2026.
