Jens Asbjørn Bøgen
De fortsatta kränkningarna av Natos luftrum kan få Nato att använda våld.
Tjeckiens president Petr Pavel sade till Sunday Times att upprepade ryska kränkningar av Natos luftrum så småningom kan kräva direkta militära åtgärder.
Han menade att Ryssland inte skulle tolerera ett liknande beteende och att Europa måste visa samma beslutsamhet. Pavel beskrev flygningarna som avsiktliga tester för att bedöma västländernas reaktioner och pröva försvarets beredskap.
Han har tidigare varnat för detta mönster. I en intervju med tjeckisk television i september uppmanade Pavel Nato-medlemmarna att förbli enade och fasta, och varnade för att eftergifter skulle uppmuntra till ytterligare aggression.
Han sade att allierade måste vara beredda att försvara sitt luftrum om Moskva fortsätter.
Rapporter från Polen och Rumänien visar hur ansträngt läget är. Båda länderna har dokumenterat incidenter där missiler eller drönare har korsat in i Nato-territorium under storskaliga ryska attacker mot Ukraina, vilket lett till höjd beredskap och — i Rumäniens fall — tillstånd att skjuta ner inkommande drönare.
Numerösa kränkningar under kriget
Sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har luftrummet i flera europeiska länder kränkts — av Ryssland, Belarus och Ukraina.
Sedan september 2025 har minst 15 kränkningar genomförts av Ryssland och Belarus, enligt myndigheter i de berörda länderna.
Fem kränkningar har utförts av okända aktörer, vilket innebär att myndigheterna inte har funnit tillräckliga bevis för att identifiera en enskild gärningsman.
Säkerhet bortom kriget
Pavel sade till Sunday Times att Europa i slutändan kommer att behöva en ny säkerhetsordning med Moskva när ett fredsavtal har nåtts som fullt ut skyddar Ukrainas suveränitet.
Han jämförde idén med en moderniserad version av Helsingforsavtalen, byggd på ömsesidigt erkännande av gränser och verkställbara begränsningar av ryskt agerande.
Alla förhandlingar, sade han, måste ske mellan jämbördiga parter — inte som en uppgörelse dikterad av Kreml. En sådan ordning skulle enligt honom återställa en del av den stabilitet som senast sågs i slutet av 1970-talet.
Källor: Sunday Times, tjeckisk television, uttalanden från polska och rumänska myndigheter, danska, franska, nederländska, litauiska, estniska, rumänska och moldaviska nyhetsmedier
