Jens Asbjørn Bøgen
Han menar dock att Europa nu måste fokusera på att ta sig igenom svåra tider.
När man ser tillbaka på stora historiska händelser är det lätt att peka ut det exakta ögonblick då en annan väg kunde ha valts.
När en kris drar ut på tiden i åratal reflekterar ledare ofta över de tidiga dagarna och de missade chanserna att ändra kurs.
Nu delar en europeisk ledare med sig av sina tankar om vad kontinenten borde ha gjort annorlunda.
Den missade chansen
Estlands president Alar Karis sade till den finska public service-kanalen Yle att europeiska ledare missade ett avgörande fönster för fred.
Efter den initiala framryckningen mot Kyiv 2022 anser han att kontinenten gjorde ett betydande misstag i sitt diplomatiska tillvägagångssätt.
Presidenten hävdade att internationella makter borde ha pressat ryska tjänstemän att sätta sig vid förhandlingsbordet redan då, efter slaget om Kyiv.
Istället eskalerade situationen, vilket lämnade kontinenten att hantera en utdragen och förödande verklighet.
Slaget om Kyiv
När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 försökte den ryska armén inta den ukrainska huvudstaden, Kyiv.
De ryska styrkorna intog nyckelområden i den initiala attacken, men ukrainskt motstånd stoppade den ryska framryckningen.
Dålig logistik och taktiska felbedömningar från det ryska ledarskapet hjälpte Ukraina att undvika inringning, vilket så småningom ledde till en motoffensiv som tvingade de ryska styrkorna att dra sig tillbaka.
Blickar framåt
Med konflikten som nu sträcker sig in på sitt femte år uppmanar Karis till en massiv förändring av fokus.
Han varnade för att europeiska nationer behöver utforma sin långsiktiga strategi för att hantera Moskva, snarare än att bara reagera på dagliga händelser.
Den europeiska politiska maskinen är notoriskt långsam, vilket är anledningen till att han anser att tiden att agera redan håller på att rinna ut.
”EU har investerat tungt i Ukraina. Vi måste ha våra egna planer gällande Ryssland. Vi behöver börja utveckla dessa planer redan nu, eftersom processer inom EU tar lång tid”, sade Karis till Yle.
Hopp om förändring
Att återuppbygga en fungerande relation över gränsen kommer definitivt inte att ske över en natt.
Karis pekade på efterkrigstidens Tyskland som historiskt bevis på att även djupt splittrade band så småningom kan repareras genom noggrant arbete.
Han erkände dock att det primära målet just nu helt enkelt är att rida ut stormen.
”Det finns ingen annan utväg just nu. Vi måste bara ta oss igenom dessa svåra tider”, tillade han under intervjun.
Att definiera gränserna
Under sändningen kommenterade den estniske ledaren även cirkulerande rykten om sin ståndpunkt gällande internationella gränser.
Han förnekade bestämt att han skulle driva på för att Ukraina skulle ge upp land och insisterade på att endast ledare i Kyiv kan fatta sådana tunga beslut.
Samtidigt fortsätter det finansiella trycket på Moskva att byggas upp bakom kulisserna.
Enligt rapporter från Ukrinform bekräftade Estlands utrikesminister Margus Tsahkna att det tjugoförsta paketet med europeiska sanktioner redan är under arbete.
Källor: Yle, Ukrinform
