Jens Asbjørn Bøgen
En ökensträcka norr om Sakkara, som först skrapades på ytan under 1800-talet, har nu avslöjat ytterligare en hemlighet.
I över 4 000 år har sanden täckt en mastaba, vars målade väggar har överlevt nästan orörda av tiden.
En gemensam spansk-egyptisk expedition, som återvände till ett område av nekropolen som utforskats av den franske arkeologen Auguste Mariette på 1800-talet, har nu grävt fram strukturen och inuti upptäckt något stillsamt extraordinärt.
Graven tillhör en hög hovtjänsteman vid namn Yunmen, som tjänstgjorde under den sena femte dynastin under farao Djedkare Isesis styre, vilket det egyptiska ministeriet för turism och antikviteter meddelade i början av september.
Expeditionen, ledd av Josep Cervelló Autuori från Barcelonas autonoma universitet, arbetar tillsammans med Egyptens högsta råd för antikviteter vid utgrävningsplatsen.
Enligt inskriptionerna inuti graven innehade Yunmen ämbetena som domare, domstolsdirektör och chef för de skrivare som ansvarade för att granska petitioner och klagomål.
Far och son delar mastaba
Mastaban, en konstruktion med platt tak av lertegel och sten som utgjorde den standardiserade gravformen för eliten under Gamla riket, rymmer två gravkapell som öppnar sig mot dess östra vägg. Yunmens kapell ligger på norra sidan.
Det södra kapellet tillhörde hans far Ity, en skrivare som övervakade jordbruksmarkerna och offergåvorna.
Yunmens kapell uppvisar huggna och målade reliefer av arbetande bönder, tjänare som leder åsnor och långa processioner av bärare som för offergåvor till graven.
Många av scenerna bevarar fortfarande sina ursprungliga pigment, rapporterade Heritage Daily med hänvisning till generalsekreteraren för Högsta rådet för antikviteter, Hisham El-Leithy.
Itys kapell är mer skadat. En skendörr – den symboliska tröskeln genom vilken de döda enligt tron mottog offergåvor – står fortfarande kvar, och på väggarna har målade bildfält med offerscener bevarats.
Varför Sakkara fortsätter att leverera fynd
Sakkara, cirka 30 kilometer sydväst om Kairo, fungerade som nekropol för den forntida huvudstaden Memfis i omkring 3 000 år.
Även efter nästan två århundraden av utgrävningar har endast en bråkdel av platån systematiskt utforskats.
Området där Yunmens grav ligger, den så kallade Mariette-kyrkogården, kartlades visserligen av Mariette men har aldrig grävts ut helt.
Amr Al-Tayeb, chef för antikvitetsområdet i Sakkara, förklarade för AFP att Yunmens domarroll kopplade honom till det forntida egyptiska konceptet Maat – principen om sanning, rättvisa och samhällelig ordning som domare skulle upprätthålla, rapporterade Arab News.
Konservatorer har inlett ett restaureringsprogram för de målade ytorna innan platsen förbereds för ytterligare undersökningar om hur nekropolen anlades och användes under Djedkare Isesis styre.
