Nicolai Haugsted
Presidenten kommer att delta i G7-toppmötet – och en viktig fråga måste besvaras.
Trycket ökar kring två av världens mest instabila konflikter när ledare samlas till årets G7-toppmöte, där europeiska regeringar förbereder sig för att utmana Donald Trumps förhållningssätt till både Iran och Ukraina.
Nyligen efter att ha tillkännagivit en preliminär överenskommelse med Teheran, som syftar till att avsluta månader av konfrontation, anlände Trump till den franska semesterorten Évian-les-Bains övertygad om att avtalet kunde bli en stor utrikespolitisk framgång. Flera av Washingtons närmaste allierade är dock betydligt mindre säkra.
Enligt Reuters fruktar europeiska tjänstemän att ramavtalet riskerar att skjuta upp snarare än att lösa några av de svåraste frågorna kring Irans kärnvapenambitioner och missilkapacitet.
Oro inför nästa fas i Iran-samtalen
Fokus vid tisdagens toppmöte förväntas ligga tungt på vad som kommer efter den initiala överenskommelsen.
Förhandlarna står nu inför en 60-dagarsperiod för att ta itu med frågor som sträcker sig från sanktionslättnader till framtiden för Irans lager av höganrikat uran. Europeiska ledare oroar sig för att viktiga säkerhetsfrågor kan förbli olösta om nästa förhandlingsrunda saknar tillräckliga garantier.
Frankrikes president Emmanuel Macron betonade vikten av att uppnå ett varaktigt resultat i stället för att nöja sig med ett tillfälligt genombrott.
”Ett gediget, seriöst avtal som slutförs.”
Frankrike, Storbritannien och Tyskland strävar också efter en större roll i de kommande förhandlingarna efter att ha spelat en begränsad del i de senaste diskussionerna mellan Washington och Teheran.
Diplomater från flera europeiska huvudstäder är fortsatt oroade över att Irans ballistiska missilprogram kan få mindre uppmärksamhet än de anser att det förtjänar.
Hormuzsundet åter på agendan
Energisäkerhet förväntas dominera diskussionerna under en lunchsession där ledare från Förenade Arabemiraten, Qatar och Egypten deltar.
Tjänstemän kommer att granska planer för att säkerställa säker sjöfart genom Hormuzsundet efter månader av störningar som skakat de globala energimarknaderna.
Potentiella maritima säkerhetsinitiativ, inklusive en möjlig fransk-brittisk mission, uppges vara bland de alternativ som diskuteras.
Trump har upprepade gånger uppgett att sjöfarten genom den strategiska vattenvägen kommer att återupptas utan restriktioner senare i veckan.
Europa söker kursändring gällande Ukraina
Ukraina kommer att bli en annan viktig diskussionspunkt bakom stängda dörrar.
Flera europeiska regeringar anser att tidigare amerikanska förslag som syftade till att avsluta kriget har lagt för mycket press på Kiev samtidigt som de inte tillräckligt har utmanat Moskva.
Ledare förväntas uppmuntra Trump att kombinera diplomati med tuffare sanktioner mot Ryssland och ökat militärt stöd till Ukraina.
President Volodymyr Zelenskyj deltar i toppmötet och hoppas kunna använda sammankomsten för att ge ny fart åt de stagnerade fredsansträngningarna. Ukrainska tjänstemän vill också att Europa ska spela en mer framträdande roll i framtida förhandlingar.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hävdade att Ukraina fortfarande befinner sig i en starkare position än många observatörer erkänner.
”Ukraina håller frontlinjen och återtar till och med delvis territorium. Ukraina har utvecklat förmågan att slå mot strategiska mål djupt inne i Ryssland.”
Europeiska tjänstemän hävdar också att Ryssland i allt högre grad känner av de ekonomiska effekterna av sanktioner och krigsutgifter, även när striderna fortsätter längs fronten.
För många ledare som deltar i toppmötet handlar utmaningen inte längre bara om att avsluta konflikter. Det handlar om att säkerställa att varje överenskommelse som nås med Iran eller Ryssland levererar varaktig säkerhet snarare än en tillfällig paus i spänningarna.
