Mimmo Wiestål Fischetti
Ett våldsupplägg som först syntes tydligt i Sverige tar nu fart i fler europeiska länder. Enligt Europol och svensk polis beställer kriminella nätverk skjutningar och sprängningar som en tjänst – och låter barn och unga stå för själva attackerna.
Ett nytt sätt att köpa våld
Europol beskriver fenomenet som “violence-as-a-service” (VaaS): en marknad där våld blir något man kan beställa, förmedla och genomföra via sociala medier och krypterade chattar. Rekryteringen sker ofta digitalt, riktad mot unga som lockas med pengar, status – eller pressas med hot och manipulation, skriver Polisen.
I texten du utgår från beskriver författaren och tidigare brottsutredaren Luay Mohageb hur “skulder” används som ett maktmedel, ibland helt påhittade: den som väl gjort ett uppdrag kan snabbt dras in i fler.
“Om ett barn åker fast tar man bara nästa”
Poängen med modellen är brutal enkelhet: utföraren är utbytbar. Barn och tonåringar ses som billig arbetskraft, lättare att styra – och kan i vissa fall räkna med mildare påföljder än vuxna.
Mohageb beskriver också hur löften om pengar kan bytas mot nya krav: du får inte betalt, du “står i skuld”, och nästa våldsdåd blir priset för att slippa undan.
Operation GRIMM: 193 gripna på ett halvår
Motdraget heter Operational Taskforce GRIMM. Enligt svensk polis har insatsen sedan april 2025 lett till 193 gripanden kopplade till VaaS, och Sverige leder samarbetet tillsammans med Europol och flera europeiska länder, skriver Polisen.
Polisen redovisar att de gripna omfattar både utförare, rekryterare, anstiftare och så kallade möjliggörare – personer som underlättar logistiken, kontakterna och själva våldstjänsten.
Europol beskriver samtidigt hur problemet som “började som en växande fråga i Sverige” nu syns bredare i Europa.
Varför Sverige pekas ut
I underlaget du skickade lyfts en särskild svensk “dynamik”: stort ungdomligt deltagande och en normalisering av extrema våldsdåd. Den bilden ligger nära svensk polis beskrivning av hur digital infrastruktur och rekrytering drivit utvecklingen – och att arbetet därför också måste handla om att störa själva rekryteringsmaskinen online, inte bara gripa enskilda personer.
Vad händer nu?
Budskapet från myndighetshåll är att gripanden inte räcker om efterfrågan på våld består. Svensk polis pekar på behovet av att slå mot plattformar, metoder och nätverk som gör det möjligt att beställa våld snabbt och på distans.
Och det är där varningen ligger: om VaaS fortsätter fungera som ett “system” – med rekryterare, chattar, betalningar och utbytbara utförare – riskerar Europa att få en rullande kedja av våld där nästa tonåring redan står redo i kön.
