Ida Hansson
En ny studie från Göteborgs universitet visar hur elevernas kroppsuppfattning kan påverka deras prestation i idrott och hälsa – och särskilt flickor riskerar att drabbas negativt.
Redan i årskurs sex får elever sina första betyg i idrott och hälsa, och det är också då skillnaderna börjar märkas.
Studien visar att elever som känner stark tilltro till sin egen fysiska förmåga både vågar delta och presterar bättre. Samtidigt är det många som inte känner likadant.
Professor Carolina Lunde vid Göteborgs universitet berättar för TV4 Nyheterna att kroppsmissnöje ofta blir en barriär. Hon menar att självmedvetenhet kan leda till oro i sociala situationer, vilket i sin tur gör att flickor med negativ kroppsbild får lägre betyg.
Lunde varnar också för långsiktiga konsekvenser. Elever med negativ kroppsuppfattning minskar generellt sin fysiska aktivitet över tid, och hon påpekar att pressen ofta är större på flickor än på pojkar.
– Vi vet också från andra studier som vi har gjort att väldigt tidigt börjar man kanske undvika just lektionerna i idrott och hälsa i skolan, för det är också det ämnet där kroppen i väldigt hög grad exponeras och man är i närvaro av sina klasskamrater om man ska göra fysiska saker. Då kan den här självmedvetenheten och oron över kroppen och hur den ser ut eller inte ser ut, bli en barriär till att man deltar i idrotten, säger hon.
För att motverka utvecklingen betonar Lunde vikten av trygga miljöer. Hon framhåller att idrottslektionerna behöver utformas så att alla elever får möjlighet att delta, och att omklädningsrummen måste vara trygga. Annars riskerar många unga att avstå från undervisningen när de tvingas byta om eller duscha inför andra.
Hon understryker också att samhället måste skapa förutsättningar som gör att barn och unga vågar delta – så att oro över kroppen inte hindrar dem från att upptäcka rörelseglädje och vad deras kroppar faktiskt klarar av.
