Forskare har gjort ett genombrott för bensin- och dieselbilar: Kan minska förbrukningen med upp till 50 procent

Det har knappast undgått någon att framtiden för bensin- och dieselbilar är osäker.

Varje år ökar andelen nyregistrerade elbilar, och mycket tyder på att fordon som drivs med fossila bränslen på sikt kommer att fasas ut helt.

Ändå är hoppet inte helt ute för dem som fortfarande tror på en framtid där bilar körs på bensin – snarere än el.

Runt om i världen pågår omfattande forskning kring alternativ till dagens bensin och diesel, med målet att hitta lösningar som är mer miljövänliga.

Ett av dessa projekt bedrivs vid Aalto-universitetet i Finland.

Det så kallade HyMar-projektet, som drivs av universitetets forskare, fokuserar på utvecklingen av en argoncykelmotor.

Motorn påminner i många avseenden om en traditionell förbränningsmotor, men i stället för att låta motorn ’andas’ vanlig luft – som består av en blandning av kväve och syre – arbetar forskarna med en blandning av argon och syre.

Detta skifte förändrar förbränningsprocessen i grunden och utnyttjar de termodynamiska egenskaperna hos argon, som är en ädelgas.

Professor i energiteknik vid Aalto-universitetet, Ville Vuorinen, beskriver enligt finska Voice potentialen som mycket stor.

Enligt professorn kan argon i motorns kretslopp påverka förbränningen på ett sätt som gör tekniken intressant långt utanför laboratoriemiljön.

Forskargruppen har bland annat använt en optisk motor för att studera själva förbränningen och jämföra mätdata med teoretiska modeller.

Traditionella bensinmotorer utnyttjar vanligtvis endast 20 till 30 procent av energin i bränslet, medan dieselmotorer ligger på cirka 30 till 40 procent.

För en argoncykelmotor bedömer forskarna att verkningsgraden kan nå upp till 70–80 procent. En så hög effektivitet skulle i teorin kunna halvera bränsleförbrukningen utan att kompromissa med prestandan.

Den största miljövinsten ligger i att kväve helt saknas i processen.

I konventionella motorer kan kväve vid höga temperaturer reagera med syre och bilda kväveoxider, som är skadliga för både miljö och hälsa.

När kvävet tas bort ur ekvationen försvinner denna utsläppsväg. Om grön vätgas används som bränsle kan motorn i princip köras utan koldioxidutsläpp och utan kväveoxider.

Samtidigt är steget från laboratorieforskning till storskalig produktion långt, och det är därför svårt att se sådana motorer i serieproducerade bilar inom de närmaste åren.