Mattias Svensson
Samtidigt som Sveriges försvar bygger ut i snabb takt står en sak still: kvinnornas andel bland de värnpliktiga.
Samtidigt som regeringen beslutat att bygga ut Försvarsmaktens krigsorganisation till 12 000 värnpliktiga, är det en sak som inte förändrats i samma takt: könsbalansen.
Redan 2017 infördes könsneutral värnplikt, men i praktiken är rekryteringen fortfarande starkt mansdominerad. I år är bara 16 procent av de värnpliktiga kvinnor – samma andel som tidigare år.
– Den relativt större ökningen av antalet män har dels sin grund i att armén, den försvarsgren som växer överlägset mest personellt, har färre befattningar där kvinnor motsvarar befattningskraven, säger Stefan Smedman, chef för utbildningsavdelningen vid Försvarsstaben, till SVT Nyheter.
En envis obalans
Trots att kvinnor i allt högre grad är intresserade av att göra värnplikt, och att vissa framsteg har skett vid officersutbildningarna, är målet om 30 procent kvinnliga värnpliktiga fortfarande långt borta.
– Vår planering fortgår mot att nå upp till de 12 000 värnpliktiga som krävs, säger Smedman, men den långsiktiga jämställdhetsambitionen återstår att uppnå.
Frida Linehagen, kapten och forskare vid King’s College i London, har i sin forskning om jämställdhet inom militären lyft fram att ett jämnare könsfördelat försvar inte bara handlar om rättvisa – det handlar också om att öka effektiviteten. Enligt henne är det orimligt att anta att den bästa personalen till försvaret enbart skulle utgöras av män.
Hon konstaterar också att blandade grupper, där både kvinnor och män ingår, i stort sett alltid upplevs fungera bättre och nå längre i sina uppdrag än homogena grupper.
Samtidigt betonar Linehagen att strukturella förändringar inom en mansdominerad organisation som Försvarsmakten kräver tid. Hon menar att även om viktiga steg redan tagits, går förändringen vad gäller kultur, attityder och rekrytering för långsamt.