Johanna Ekman
Från och med 2 juli blir det straffbart att förolämpa en offentlig tjänsteman – inklusive lärare i vissa situationer.
Vad händer när en elev får ett utbrott och skriker något olämpligt åt sin lärare? Enligt den nya lagen kan förolämpning bli straffbart – men bara om läraren just då utövar myndighetsutövning. Det är just denna gränsdragning som skapat kritik.
”Att lärare enbart omfattas av skyddet när vi utför myndighetsutövning skapar en osäkerhet och otydlighet. Det blir en svår gränsdragning som gör lagen luddig. Vi hade velat se att lagstiftarna hade lagt till att lagen skulle omfatta alla samhällsnyttiga funktioner, däribland utbildningsväsendet,” säger Sveriges Lärares förbundsordförande, Anna Olskog i tidningen Vi lärare.
Hon förklarar att det främst handlar om situationer som betygssättning, orosanmälningar och åtgärder för trygghet och studiero.
Men gränsdragningsproblemen är inte det enda. Barn under 15 är inte straffmyndiga.
Skoljuristen Maria Refors Legge lyfter ytterligare en utmaning:
– Det är väldigt individuellt och ofta kulturellt betingat. Vissa är känsligare än andra och ett vardagligt ord här kan vara väldigt sårande om man kommer från en annan kultur och vice versa.
Utredaren John Ahlberk gav vid lagens presentation konkreta exempel på vad som skulle kunna räknas som grova verbala angrepp. Han förklarade att det handlar om uttryck som har som syfte att sänka en tjänstemans självkänsla, och nämnde bland annat grova könsord som exempel.
Trots att Sveriges Lärare ser den nya lagen som ett steg i rätt riktning, menar ordförande Anna Olskog att det krävs mer än enbart straffrättsliga åtgärder. Hon påpekar att det också måste finnas tillräckliga ekonomiska resurser för att skolorna ska kunna arbeta förebyggande mot de allvarliga problem som hot och våld i skolan innebär.