Mimmo Wiestål Fischetti
Danmark och Grönland hamnar åter i centrum för stormaktspolitiken efter att USA:s president Donald Trump utsett Louisianas guvernör Jeff Landry till särskild amerikansk utsänd till Grönland. Enligt Reuters välkomnade Landry uppdraget offentligt och har uttryckt stöd för att Grönland ska bli en del av USA.
Samtidigt markerar Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att Washington måste respektera att Grönland bestämmer sin egen framtid – och att ön är en del av det danska riket, enligt Reuters.
Nytt namn – samma konfliktlinje
Utnämningen kommer efter att Trump under flera år återkommit till idén om att USA ska ta kontroll över Grönland, en resursrik och strategiskt viktig del av Arktis. Enligt AP har frågan periodvis legat lågt men nu fått ny fart, bland annat kopplat till säkerhetspolitik och geopolitisk rivalitet i regionen.
Jeff Landry beskriver uppdraget som ett hedersuppdrag och säger att han kan göra det parallellt med jobbet som guvernör, enligt Reuters.
Løkke: USA måste visa respekt för rikets gränser
Från dansk sida är linjen tydlig: utnämningen förändrar inte Grönlands status. Enligt Reuters betonar Lars Løkke Rasmussen att ”alla – också USA – måste respektera” Danmarks territoriella integritet.
Utspelet ses i Köpenhamn som ännu en påminnelse om att Trumps intresse för Grönland består – men också som att Danmark och Grönland vill tvinga fram ett mer konkret besked om vad USA faktiskt vill uppnå.
Enhedslisten vill minska beroendet av USA
I Danmark används utnämningen också som ammunition i den inrikespolitiska debatten. Enhetslistans politiske talesperson Pelle Dragsted varnar för att Trumps hårdare retorik kräver ett tydligare danskt svar och vill samtidigt se en snabbare kursändring bort från USA-beroende.
I din text pekar han bland annat på stopp för inköp av amerikansk militär utrustning och att Europa bygger egna alternativ till digital infrastruktur. Den typen av resonemang ligger i linje med hur Dragsted tidigare argumenterat för att Danmark ska kunna pausa eller ompröva delar av samarbetet, enligt en text från Ritzau/Ni.dk.
Striden om amerikanska trupper på dansk mark
En konkret knäckfråga är avtalet som ger USA utökad möjlighet att ha militär närvaro på dansk mark. Danmarks och USA:s så kallade Defense Cooperation Agreement (DCA) skapar en ram för amerikanska styrkor i Danmark, enligt både danska försvarsdepartementet och USA:s utrikesdepartement.
Under 2025 godkände det danska Folketinget ett avtal som ger USA utökad tillgång till utpekade militära anläggningar i Danmark, rapporterar EUnews.
Det är just den typen av upplägg Dragsted vill att regeringen ”klart ska ompröva” – särskilt i ett läge där Trump återigen pressar på i Grönlandsfrågan.
Grönland som spelplan i Arktis
Bakom bråket ligger samma grundfakta: Grönland är glest befolkat men strategiskt placerat, och USA har redan militär närvaro i Arktis. Enligt AP har Trumps administration lyft fram både säkerhet och tillgången till kritiska råvaror som skäl till att USA vill flytta fram positionerna.
Danmarks svar – åtminstone från regeringen – är att bollen nu ligger hos USA: vill Washington förändra något måste det ske med respekt för Grönlands självbestämmande och för riket Danmarks gränser.
