Ida Hansson
Allt fler svenskar går in i återbetalning med högre studieskulder än tidigare. Samtidigt mattas inkomstutvecklingen av.
Nu pekar nya siffror på att balansen kan vara på väg att förändras.
Snittskuld över 240 000 kronor
Den genomsnittliga skulden för nya återbetalare nådde 242 100 kronor under 2025, enligt CSN:s rapport Studiestödet 2025.
Ökningen har varit tydlig under flera år. En viktig faktor är att fler studerar längre – ofta på högskola eller universitet.
– Det är en väntad utveckling. Variationer i vad och hur länge man studerar påverkar hur mycket och hur länge man lånar. Dessutom har studiemedlet höjts mycket under de senaste åren. Mer studiemedel ger större skulder, säger William Wedenberg, analytiker på CSN i ett pressmeddelande.
6 000 kronor upp – men lönerna släpar
Siffror från 2023 visar en förändring som sticker ut.
Skulderna ökade då i snitt med 6 000 kronor. Inkomsterna steg samtidigt – men bara med 4 000 kronor.
Det är första gången på flera år som utvecklingen går åt det hållet. Tidigare har lönerna vuxit snabbare än skulderna.
CSN beskriver detta som ett tecken på att mönstret kan vara på väg att skifta.
CSN ser förändring i utvecklingen
Enligt myndigheten är det ännu för tidigt att dra långtgående slutsatser. Men signalerna finns där.
– Vi ser ett möjligt trendbrott. Sedan 2019 har inkomsterna ökat mer än skulderna men under 2023 bröts utvecklingen, säger Wedenberg.
Han pekar också på att skulderna fortsatt öka snabbt under 2024 och 2025, medan det är oklart om inkomsterna följer med i samma tempo.
Hög återbetalning – än så länge
Trots utvecklingen betalar de flesta tillbaka sina lån utan problem.
Under 2025 betalades 94 procent av de debiterade beloppen in, enligt CSN. Systemet fungerar alltså fortsatt stabilt.
Men bilden kan förändras om skillnaden mellan skuld och inkomst fortsätter att växa över tid.
Vad händer om gapet ökar?
Om skulderna fortsätter att stiga snabbare än inkomsterna kan det få konkreta effekter.
En större del av lönen går då till återbetalning. Mindre blir kvar till boende, sparande och andra utgifter.
CSN betonar att det ännu inte syns någon sådan effekt i statistiken. Men utvecklingen följs noggrant – just eftersom den kan påverka hushållens ekonomi framöver.
