Ida Hansson
Höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel riskerar att slå hårt mot redan utsatta – särskilt dem med kroniska sjukdomar.
Redan före lagändringen den 1 juli hade vårdcentralen i Angered börjat märka av problemen. Många patienter, särskilt de med långvariga sjukdomar, hämtade inte ut sina receptbelagda läkemedel – helt enkelt för att de inte hade råd. Vårdcentralchefen Cathrine Lyrbring varnade då för att situationen skulle förvärras.
– Vi möter redan i dag patienter som har svårt att hämta ut sina läkemedel på grund av ekonomiska skäl, och det finns en risk att fler kommer att påverkas negativt när kostnadsbördan ökar, säger hon till SVT.
Hon pekar på att personer med kroniska tillstånd är särskilt utsatta.
– Det vi ser är att personer med kroniska sjukdomar löper störst risk att drabbas om läkemedelskostnaderna blir en barriär. Det gäller till exempel högt blodtryck, typ 2-diabetes, KOL, astma, psykisk ohälsa, reumatiska sjukdomar och vissa neurologiska tillstånd.
Christine Johansson, som själv har diabetes och bor i Biskopsgården i Göteborg, känner en djup oro inför förändringen. Hon anser att beslutet är dåligt och menar att många helt enkelt inte har råd – något som kan tvinga människor att välja mellan att köpa mat eller att hämta ut sina mediciner
Själv förklarar hon att det inte är möjligt att minska matkostnaderna, eftersom hon måste äta för att kunna ta sitt insulin. Därför ser hon sig nu tvungen att vända på varje krona.
Från och med den 1 juli har högkostnadsskyddet för läkemedel höjts från 2 900 till 3 800 kronor per år och person. Regeringen menar att beslutet är nödvändigt för att säkerställa en långsiktig finansiering av läkemedelssystemet.
