Ida Hansson
För Estland, Lettland och Litauen börjar den egna säkerheten i Ukraina.
De tre länderna hör till de mest drivande i stödet till Kiev och ser Ukrainas motståndskraft som en buffert mot rysk expansion västerut.
I intervjuer med Kyiv Independent under säkerhetskonferensen i München framhåller företrädare från Baltikum att fortsatt militärt stöd till Ukraina är avgörande – även efter ett eventuellt fredsavtal.
Länderna har lovat att avsätta minst 0,25 procent av BNP till stöd för Ukraina och hör till de största bidragsgivarna relativt sin storlek.
Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys varnar i samtal med tidningen för vad han beskriver som ”ihåliga” säkerhetsgarantier.
En garanti liknande Natos artikel 5 är, enligt honom, antingen fullt bindande – eller inte värd namnet.
Frontlinje mot Ryssland
Baltikum ligger geografiskt utsatt, inklämt mellan Ryssland, Belarus och den hårt militariserade exklaven Kaliningrad. Den så kallade Suwalkikorridoren mellan Litauen och Polen pekas ofta ut som en potentiell svag punkt vid en konflikt.
Tillsammans har länderna omkring 40 000 aktiva soldater, med betydande reservstyrkor. Lettlands försvarsminister Andris Spruds säger till Kyiv Independent att landet siktar på att kunna mobilisera upp till 60 000 soldater vid kris och understryker att beredskapen är hög.
Han beskriver läget som att Nato-länderna inte befinner sig i krig – men inte heller i fred – efter återkommande incidenter med ryska drönare och luftrumskränkningar i regionen.
Artikel 5 – alliansens existensfråga
Bakom resonemangen finns en tydlig röd linje: trovärdigheten i Natos artikel 5, som slår fast att ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på alla.
Budrys framhåller för Kyiv Independent att om Nato inte skulle agera i enlighet med sina försvarsplaner vid ett angrepp, skulle det i praktiken innebära slutet för alliansen i dess nuvarande form. Ett uteblivet svar skulle inte bara vara ett militärt misslyckande, utan ett politiskt sammanbrott som riskerar att underminera hela den kollektiva säkerhetsordningen i Europa.
Samtidigt tonar de baltiska ministrarna ner dramatiken kring USA:s senaste utspel, bland annat president Donald Trumps hårda retorik mot allierade och kontroversen kring Grönland.
Enligt dem handlar det om tillfälliga spänningar snarare än ett brott med Nato.
Men budskapet är tydligt: avskräckningen måste vara trovärdig – annars förlorar alliansen sin kärna.
Källa: Kyiv Independent
