Filip Wollin
Forskare har gjort en oväntad upptäckt som ger en ny bild av hur medicinen faktiskt fungerar.
Ett läkemedel som använts av miljontals människor världen över i flera decennier visar sig fortfarande kunna överraska forskarna.
En forskargrupp har nämligen gjort en upptäckt som ger ny kunskap om hur ett av de vanligaste läkemedlen mot typ 2-diabetes påverkar kroppen.
Det handlar om metformin, som används för att sänka blodsockret hos personer med typ 2-diabetes.
Tidigare har forskningen främst fokuserat på hur läkemedlet verkar i levern och tarmen. Nu tyder en studie på att även hjärnan har en viktig roll.
Forskare vid amerikanska Baylor College of Medicine har identifierat en tidigare okänd mekanism i hjärnan som verkar ha betydelse för metformins effekt.
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Hjärnan reagerade på små doser
För att undersöka hur metformin påverkar kroppen genomförde forskarna försök på genmodifierade möss med ett diabetesliknande tillstånd.
När läkemedlet tillfördes direkt till mössens hjärnor sjönk blodsockret tydligt, trots att doserna var tusentals gånger mindre än de som normalt ges via munnen.
Forskarna upptäckte också att hjärnan reagerade på betydligt lägre koncentrationer av läkemedlet än levern och tarmen.
Makoto Fukuda, forskare vid Baylor College of Medicine, förklarar för ScienceDaily att upptäckten förändrar synen på hur metformin fungerar.
Enligt honom påverkar läkemedlet inte bara levern och tarmen, utan även hjärnan.
Forskarna kunde dessutom se att metformin påverkade ett protein som kallas Rap1 i en del av hjärnan som heter hypotalamus.
Proteinet har betydelse för kroppens reglering av blodsockret.
Samtidigt ökade aktiviteten i vissa nervceller, så kallade SF1-neuroner, som också är inblandade i regleringen av blodsockret.
Kan bana väg för nya behandlingar
Upptäckten kan på sikt få betydelse för hur typ 2-diabetes behandlas.
Forskarna hoppas att den nya kunskapen ska göra det möjligt att utveckla läkemedel som riktar in sig mer specifikt på de mekanismer i hjärnan som styr blodsockret.
Samtidigt betonar de att det behövs mer forskning innan resultaten kan omsättas i behandlingar för människor.
Studien genomfördes på möss, och det är ännu inte klarlagt om metformin påverkar människans hjärna på samma sätt.
Resultaten innebär därför inte att personer som använder metformin ska ändra sin dosering eller behandling.
Metformin används framför allt mot typ 2-diabetes, men kan i vissa fall även användas vid graviditetsdiabetes, förstadier till diabetes och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
Liksom andra läkemedel kan metformin ge biverkningar. Bland de vanligaste finns illamående, diarré, magont och minskad aptit. Även smakförändringar, exempelvis metallsmak i munnen, kan förekomma.
