Mimmo Wiestål Fischetti
Från 1 oktober blir det fritt fram att kasta håliga strumpor och fläckiga tröjor i vanliga hushållssoporna.
Efter kritik från kommuner och ideella organisationer backar nu regeringen från den strikta textillagen som infördes vid årsskiftet. Målet var att öka återvinningen – men resultatet blev överfulla containrar och berg av osäljbara kläder.
Nya regler ska minska kaoset
Sedan den 1 januari har svenskar uppmanats att lämna sina gamla kläder till återvinning eller second hand. Men verkligheten såg annorlunda ut. Många kommuner har kämpat med felsorterade textilier, och återvinningscentraler har översvämmats av trasiga plagg som inte går att återvinna – särskilt från lågpriskedjor, skriver TV4 Nyheterna.
– Smutsiga och trasiga kläder hamnar lätt i samma kärl. Vi har därför fått signaler från flera kommuner att det vore bättre att vissa plagg får kastas direkt i soporna, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Trasiga kläder blir till energi
Den 1 oktober införs därför ett undantag i lagen. Utslitna, smutsiga och håliga kläder – som ändå inte kan återvinnas – får då läggas i vanliga soppåsen. Det handlar till exempel om strumpor med hål, fläckiga textilier och plagg som är för slitna för att återanvändas.
– Själv har jag en sån påse liggandes i garderoben. Det som slängs i hushållssoporna går till energiutvinning, så det gör fortfarande nytta, säger Pourmokhtari.
Producenter kan tvingas ta ansvar
För att ytterligare lösa problemet med felsortering ska regeringen nu också utreda möjligheten att låta producenter ta emot felaktigt sorterat textilavfall – utan att det kostar hushållen något extra.
Dessutom har Naturvårdsverket fått i uppdrag att titta på hur man bättre kan återvinna annat hushållsavfall än bara förpackningar.
– Vi vill till exempel att en plastdiskborste ska kunna slängas i plaståtervinningen och sorteras automatiskt i nästa steg, säger ministern.
Sverige missar EU-mål
Bakgrunden till förändringarna är att Sverige i dag inte når EU:s mål om avfallshantering – vi ligger hela 15 procent efter. Regeringen hoppas att de nya förändringarna ska förenkla för hushållen, minska felsortering och öka återvinningen.
