Mimmo Wiestål Fischetti
Konsumentverkets nya modell för hushållens matkostnader pekar på ett kraftigt fall nästa år. Men minskningen handlar inte om billigare mat i butiken – utan om nya antaganden och en ny matsedel. Nu varnar experter för att siffrorna kan bli ett slag mot familjer som redan lever på gränsen.
Stora siffror – av liten anledning
Varje år tar Konsumentverket fram schabloner för vad olika hushåll rimligen behöver lägga på mat och andra vardagsutgifter. Underlaget används brett av myndigheter och banker.
Inför 2026 har verket gjort en rejäl nedjustering av de beräknade matkostnaderna. För en barnfamilj med två barn i låg- och mellanstadieålder landar kostnaden på 8 440 kronor i månaden. Det är drygt 2 000 kronor mindre än motsvarande nivå för 2025, en minskning på omkring 20 procent.
Det som sticker ut är att sänkningen inte i första hand motiveras med fallande priser, utan med att Konsumentverket byter metod och räknar på ett nytt sätt.
Ny matsedel och nya antaganden
Kärnan i uppdateringen är en ny månadsmeny som ska spegla dagens kostråd och näringsrekommendationer. Enligt Konsumentverket bygger matsedeln på de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 och Livsmedelsverkets uppdaterade råd från 2025, med bland annat mindre rött kött och chark.
Samtidigt gör myndigheten flera andra förändringar:
- en ny metod för att mäta livsmedelspriser
- antaganden om en mer stillasittande livsstil än tidigare
- ett inräknat scenario där matmomsen sänks från 12 till 6 procent i april 2026
Tillsammans ger det en lägre beräknad kostnad, även om det inte är säkert att hushållen faktiskt kan handla så billigt i verkligheten.
“Mer önskedröm än verklighet”
Sparekonomen Sharon Lavie är kritisk. Hon menar att matsedeln kan vara näringsriktig, men inte särskilt folklig eller realistisk. Enligt Lavie saknas flera vanliga barnfamiljsfavoriter. Exempel som lyfts är vardagsklassiker som makaroner, ketchup och halvfabrikat som köttbullar, fiskpinnar och falukorv.
– Det låter lite mer som ett önsketänkande än en realistisk matsedel, säger hon.
Risk för lägre försörjningsstöd
Schablonerna från Konsumentverket ligger till grund för riksnormen i försörjningsstödet, alltså det som ofta kallas socialbidrag.
Det betyder att om kostnadsnivån räknas för lågt kan stödet hamna under vad hushållen faktiskt behöver för att äta normalt. Lavie varnar för att effekten slår särskilt hårt mot de som redan har minst marginaler.
– De som får försörjningsstöd, de som har utmätning eller skuldsanering, där varje krona är viktig – de riskerar att få minskat belopp, säger hon.
Hon pekar på att det är just människor längst ned i ekonomin som får ta smällen om siffrorna inte speglar vardagens priser.
Påverkar även banker och andra myndigheter
Schablonen används inte bara för sociala stöd. Enligt Lavie tar även Kronofogden och Försäkringskassan hjälp av samma nivåer. Bankerna använder dem dessutom i sina “kvar att leva på”-kalkyler vid bolån.
Om kostnaderna räknas för lågt kan det, enligt henne, bidra till att hushåll beviljas lån de egentligen inte har råd med om den verkliga matkassen är dyrare.
– I det här fallet blir det platt fall. De stärker inte konsumenterna någonstans, säger Lavie.
Frågan som hänger kvar
Konsumentverket vill uppdatera sina beräkningar i takt med nya kostråd och förändrade levnadsvanor. Men kritiken handlar om uppdraget: ska myndigheten räkna på hur människor borde äta – eller hur de faktiskt äter?
Här menar Lavie att verkligheten måste väga tyngre än idealbilden, eftersom schablonerna styr ekonomiska beslut som påverkar tusentals människor, skriver Familjeliv.
Slår mot dem som redan har minst
Den nya modellen kan på pappret se ut som en lättnad för matbudgeten 2026. Men om siffrorna inte håller i mötet med butikshyllorna riskerar resultatet bli det motsatta: lägre stöd, hårdare kalkyler och en tuffare vardag för dem som redan kämpar för att få pengarna att räcka.
Källor: Familjeliv, Konsumentverket
