Filip Wollin
Vanligt sötningsmedel kopplas till oväntade förändringar.
När man ska köpa dryck i dag finns det en hel del att ta hänsyn till.
Några föredrar vanlig läsk, medan allt fler väljer lightvarianten för att få samma söta smak men med färre kalorier.
Samma sak märks vid kaffemaskinen, i tekoppen och på hyllan med proteinprodukter.
För många känns valet enkelt, särskilt när man vill minska på socker utan att ändra sina vanor helt.
Samtidigt läser fler innehållsförteckningar och funderar över vad som faktiskt finns i produkterna.
Överraskande forskningsresultat
Nu väcker en studie på möss från Universidad de Chile nytt intresse för några av de söta alternativen, rapporterar den nederländska sajten Scientias.
Forskarna undersökte sukralos och stevia, två ämnen som används för att ge söt smak utan samma mängd kalorier som socker.
I försöket delades laboratoriemöss in i tre grupper. En grupp fick vanligt vatten, medan två grupper fick vatten med sukralos eller stevia i mängder som forskarna jämför med mänsklig konsumtion.
Därefter avlades mössen i två generationer. Avkommorna fick bara vanligt vatten, vilket gjorde det möjligt att se om spår av föräldrarnas intag ändå syntes senare.
Forskarna analyserade bland annat tarmflora, genaktivitet och insulinkänslighet.
”Det betyder inte nödvändigtvis att sötningsmedel är orsaken, men det väcker frågan om de påverkar vår ämnesomsättning på sätt som vi ännu inte förstår”, säger en av forskarna.
Tydligast med sukralos
Resultaten visade inga direkta tecken på sjukdom. Däremot såg forskarna tidiga biologiska signaler hos avkommor till möss som dagligen fått sötningsmedel.
Det handlade bland annat om förändringar i ämnesomsättning och genaktivitet kopplad till inflammation. Hos hanliga avkommor efter sukralos syntes tecken på sämre glukostolerans redan i första generationen.
I andra generationen fanns effekten kvar, tillsammans med högre blodsockernivåer. Stevia gav mildare utslag, som oftast försvann efter en generation.
Forskarna såg även förändringar i tarmfloran. Variationen ökade, men produktionen av nyttiga ämnen minskade. Med sukralos flyttades bakteriebalansen i en mindre gynnsam riktning.
En möjlig förklaring är epigenetiska förändringar, där genaktiviteten påverkas utan att själva arvsmassan förändras. Sådana skiften kan uppstå genom kost och ibland synas hos avkomman.
Studien gäller möss och visar samband, inte bevisad orsak hos människor.
För svenska konsumenter är ämnet ändå nära vardagen. Sukralos kan stå som E955 på etiketten och finns i vissa lightdrycker, sockerfria godisar, tuggummin, proteinprodukter och sötningsmedel.
Forskarna vill därför inte skapa oro, utan uppmana till mer kunskap.
