Ida Hansson
Kriget i Iran märks inte bara i Mellanöstern. I USA syns effekterna vid pumpen – och i opinionen.
När bränslepriserna stiger växer missnöjet med president Donald Trump.
Sedan slutet av februari, när USA och Israel inledde attacker mot Iran, har bensinpriset ökat med över 40 procent till omkring 4,18 dollar per gallon.
Det slår direkt mot hushållens ekonomi – och sätter press på Vita huset.
Stödet viker
Mitt i den utvecklingen sjunker Trumps popularitet. Enligt HuffPost, som hänvisar till en Reuters/Ipsos-mätning, ligger stödet nu på 34 procent – den lägsta nivån under hans nuvarande mandatperiod.
Det är en tydlig nedgång från starten av 2025, då nästan hälften av väljarna gav honom sitt stöd.
Tappet har varit gradvis, men blivit mer påtagligt under våren.
Ekonomin i fokus
Missnöjet handlar i första hand om pengar. Bara drygt var femte amerikan är nöjd med hur Trump hanterar levnadskostnaderna.
Det sätter honom i en svår sits. Han vann valet på löften om att få ner priserna – nu pekar utvecklingen åt motsatt håll.
Samtidigt ligger hans förtroende i ekonomiska frågor kvar under nivåerna från hans första mandatperiod.
Kriget spiller över
Konflikten med Iran fortsätter att påverka. Trots ett tillfälligt eldupphör har hot mot oljetransporter i Persiska viken bromsat exporten och pressat upp energipriser globalt.
Resultatet märks i vardagen: dyrare transporter, högre priser i butik – och ökad oro bland väljare.
Stödet för själva kriget är också svalt. Endast omkring en tredjedel av de tillfrågade säger att de står bakom USA:s agerande, enligt mätningen som HuffPost rapporterar om.
Sprickor i basen
Även bland republikaner finns tecken på tvekan.
Majoriteten står fortfarande bakom presidenten, men många är kritiska till hur han hanterar ekonomin.
Det oroar partiet inför mellanårsvalet. Oberoende väljare lutar just nu åt Demokraterna, och en stor grupp har ännu inte bestämt sig.
Valet närmar sig
Opinionsläget speglar en tydlig koppling: när kostnaderna stiger, sjunker stödet.
Det gäller särskilt i en fråga som påverkar väljare dagligen – som bränslepriser.
Mätningen omfattar drygt 1 200 personer och pekar på en utveckling som kan bli avgörande framöver: ekonomin, inte bara kriget, formar nu bilden av presidenten.
