Ida Hansson
Belgien befinner sig oväntat i centrum för Europas säkerhetspolitiska debatt.
Premiärminister Bart de Wever har öppet ifrågasatt om Ryssland verkligen kan förlora kriget i Ukraina, något som väckt både förvåning och oro i flera europeiska huvudstäder.
Samtidigt står EU inför ett avgörande beslut om hur frysta ryska tillgångar ska användas för att finansiera Ukrainas fortsatta försvar och statsbudget.
En EU-plan som splittrar
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade nyligen en modell som skulle göra det möjligt att låna upp till 210 miljarder euro från ryska centralbanksreserver som redan är frysta i Europa.
Syftet är att garantera Ukrainas ekonomiska stabilitet under de kommande två åren och samtidigt sända en tydlig signal till Kreml om att Europa står fast vid sitt stöd.
Men Belgien tvekar. De Wever har varnat för juridiska och ekonomiska risker, och kallar upplägget ”fundamentalt fel”.
Enligt honom kan en sådan användning av ryska tillgångar få långtgående konsekvenser – inte bara för Belgien utan för hela EU:s finanssystem. Uttalanden som dessa har gjort Belgien till den mest avgörande bromsklossen i förhandlingarna.
Kraftiga reaktioner från Ukraina
Enligt Kyiv Independent varnar flera ukrainska diplomater, politiker och rådgivare för att Belgien nu riskerar att bana väg för ett scenario där Ryssland uppfattar fortsatt aggression som lönsamt.
Presidentrådgivaren Iryna Mudra framhåller att Europas stöd inte enbart handlar om solidaritet – utan om europeisk säkerhet.
Som Kyiv Independent rapporterar menar flera ukrainska företrädare att landet kan få svårt att upprätthålla både försvar och samhällsfunktioner efter 2026 om EU inte frigör tillgång till de frysta ryska medlen.
En formulering som återkommer bland källorna är att ”nyckeln till krigets slut inte finns i Moskva, Washington eller Kiev – utan i Bryssel”.
I den tolkningen blir Belgien en central spelare: landet anses ha avgörande inflytande över om Ukraina kan fortsätta föra kriget på egna villkor – eller pressas in i en uppgörelse som gynnar Moskva.
Växande oro i Europa
De Wever har uppgett att Ryssland riktat direkta hot mot Belgien kopplat till diskussionen om de frysta tillgångarna, och att han förväntar sig att konsekvenserna av ett sådant beslut skulle ”bestå i evighet”.
Det är uttalanden som ytterligare förstärkt känslan av osäkerhet i en tid då ryska drönare observerats vid både Bryssels flygplats och en militärbas med F-16-plan.
Samtidigt uttrycker flera europeiska regeringar frustration över att ett enskilt land kan bromsa en plan som uppfattas som central för både Ukrainas motståndskraft och Europas långsiktiga säkerhet.
Många pekar också på att Belgien själv varit drivande i att frysa de ryska tillgångarna från början, vilket gör motståndet mot nästa steg svårbegripligt.
En strid om Europas framtida säkerhetsordning
För Ukraina handlar frågan inte bara om ekonomi. De frysta tillgångarna ses som ett politiskt verktyg för att tvinga fram förhandlingar där Ryssland inte kan diktera villkoren.
Flera ukrainska röster varnar för att om Europa visar tvekan nu, riskerar det att uppmuntra fortsatt rysk aggression – både mot Ukraina och andra länder.
Belgien har antytt att man är berett att kompromissa, men kräver att andra EU-länder delar eventuella risker. Diskussionerna fortsätter därför bakom stängda dörrar, men tonläget stiger.
Källa: Kyiv Independent
