Nytt krav från Willys-koncernen: Så ska maten bli hälsosammare

Konsekvenserna syns i form av högt blodtryck, övervikt och andra sjukdomar som påverkar folkhälsan.

Samtidigt är det inte alltid lätt för konsumenter att upptäcka hur mycket salt eller socker som finns i vanliga livsmedel.

En stor del kommer från färdiga produkter som inte nödvändigtvis uppfattas som särskilt salta eller söta.

Nu efterlyser två tunga aktörer förändringar som de menar kan göra skillnad för hela befolkningen, särskilt för barn och unga vars matvanor formas tidigt i livet.

Vill införa nationella gränsvärden

I en debattartikel i Dagens Industri föreslår Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood, och Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, att politiken inför tydliga gränsvärden för hur mycket salt och socker olika livsmedel får innehålla.

Enligt debattörerna behövs stegvisa sänkningar för att hjälpa konsumenter att vänja sig vid mindre söta och salta smaker. 

Samtidigt skulle livsmedelsproducenter få tid att anpassa sina recept.

Förslaget kommer efter att Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten presenterat nationella mål för minskat saltintag och lägre konsumtion av energitäta och näringsfattiga livsmedel.

Tre åtgärder lyfts fram

Debattörerna pekar på tre konkreta åtgärder.

Den första handlar om att införa gränsvärden för salt och socker i olika produktkategorier.

Den andra är att företag ska få större möjlighet att informera kunder när innehållet förbättras. 

I dag krävs enligt gällande regler relativt stora minskningar innan sänkt socker- eller salthalt får kommuniceras på förpackningen.

Den tredje åtgärden är att stärka Nyckelhålet. Märkningen, som förvaltas av Livsmedelsverket, beskrivs som ett viktigt verktyg för att guida konsumenter till mer hälsosamma val.

Margulies och Klüft menar att frivilliga initiativ inom branschen inte räcker för att förändra utvecklingen i den takt som krävs. 

Enligt dem behövs gemensamma spelregler som omfattar hela livsmedelssystemet.

Målet är, enligt debattartikeln i Dagens Industri, att göra hälsosammare mat till det enkla valet utan att det blir dyrare eller mer komplicerat för konsumenterna. 

Särskilt viktigt är det för barn och unga, där dagens matvanor kan få betydelse för hälsan långt senare i livet.