Oro inom USA:s underrättelsetjänst över ryska och iranska drönare nära USA

Amerikanska underrättelsetjänstemän uppges bli allt mer oroade efter att Kuba köpt hundratals militära drönare från Ryssland och Iran, vilket väcker farhågor om att teknik som förfinats i Ukraina och Mellanöstern nu sprids närmare amerikanskt territorium.

Enligt Axios har kubanska tjänstemän diskuterat möjliga scenarier där drönare används mot amerikanska militära tillgångar och strategiska mål vid framtida konfrontationer med Washington.

Ryssland och Iran fördjupar banden med Kuba

Enligt amerikanska tjänstemän som citeras av Axios har Kuba köpt mer än 300 drönare från Ryssland och Iran sedan 2023.

Drönarna uppges inkludera attackkapabla system med varierande operativ räckvidd och lastkapacitet, även om exakta modeller inte offentliggjordes.

Amerikanska underrättelsebedömningar drog enligt uppgift slutsatsen att vissa av systemen placerats vid strategiska militära platser runt om på Kuba.

Tjänstemän som citerades av Axios sade också att kubanska representanter nyligen vänt sig till Ryssland för att få ytterligare drönarsystem och militär utrustning samtidigt som försvarssamarbetet mellan Moskva, Teheran och Havanna fördjupas.

Rapporten kommer samtidigt som det finns bredare oro i Washington över den växande globala spridningen av relativt billig drönarkrigföringsteknik formad av konflikterna i Ukraina och Mellanöstern.

Det nya närhetsproblemet

Det som verkar oroa amerikanska tjänstemän mest är inte Kubas konventionella militära kapacitet, utan geografiskt läge.

Enligt Axios antydde avlyssnad underrättelseinformation att kubanska militärer diskuterade möjliga drönaroperationer mot mål som Guantánamobasen, amerikanska örlogsfartyg i regionen och potentiellt även Key West i Florida.

En högt uppsatt amerikansk tjänsteman sammanfattade enligt uppgift oron rakt på sak.

”Ingen oroar sig för kubanska stridsflygplan”, sade tjänstemannen till Axios. ”Men det är värt att påpeka hur nära de är — 145 kilometer.”

Framväxten av långdistansdrönare har i allt högre grad förändrat hur militära styrkor bedömer geografiska hot.

Till skillnad från traditionell luftmakt kan moderna drönare vara billigare, svårare att upptäcka och kapabla att genomföra asymmetriska attacker mot infrastruktur, fartyg eller militära installationer utan att kräva avancerade flygvapenstyrkor.

Drönarkrigföring sprids globalt

Situationen speglar hur snabbt kunskap om drönarkrigföring sprids bortom aktiva konfliktzoner.

Iranska Shahed-drönare och ryska FPV-taktiker som utvecklats under kriget i Ukraina har blivit centrala i globala militära diskussioner om lågkostnadssystem för precisionsangrepp.

Enligt rapporten tror amerikansk underrättelsetjänst också att kubanska tjänstemän studerat iranska metoder för att motverka amerikanskt militärt tryck och asymmetriska krigföringsstrategier.

Oro uppges ha blivit så allvarlig att CIA-chefen John Ratcliffe personligen reste till Kuba för att varna tjänstemän mot fientliga handlingar riktade mot USA.

Trots varningarna sade amerikanska tjänstemän till Axios att de för närvarande inte ser Kuba som ett omedelbart militärt hot och inte heller ser några tecken på nära förestående attackplanering.

Ett regionalt säkerhetsskifte

Utvecklingen belyser ändå en bredare strategisk förändring som nu omformar militär planering globalt.

Drönarteknik som tidigare var begränsad till stormakter blir allt mer tillgänglig för mindre stater och okonventionella militära aktörer.

För USA handlar oron inte längre enbart om jämbördiga motståndare som Kina eller Ryssland som använder avancerade vapensystem långt borta.

Det handlar alltmer om relativt billiga autonoma teknologier som dyker upp betydligt närmare amerikanskt territorium.

Den verkligheten börjar tvinga fram en omvärdering av regionala säkerhetsantaganden som i stort sett varit oförändrade sedan kalla kriget.

Källor: Axios