Mimmo Wiestål Fischetti
Donald Trump är tillbaka med ännu ett hot om Grönland – den här gången med en nedräkning som får både Danmark och resten av Europa att hålla andan.
När han talade med reportrar ombord på Air Force One antydde Trump att USA kan agera inom ”20 dagar”, och följde upp med att han vill ”ta sig an Grönland” inom ungefär två månader, enligt AP. Samtidigt varnar militärexperten Joakim Paasikivi för att det skulle innebära ett historiskt brott med den ordning som byggt västvärldens säkerhet i decennier.
– Det blir en helt ny värld om USA gör någonting, säger han.
Ett nytt Trump-ultimatum skakar Danmark
Trump har tidigare talat om Grönland som något USA borde kontrollera – men nu kommer orden i en period när världen redan upplever att gamla regler rasar.
Enligt AP kom utspelet efter en amerikansk militär insats i Venezuela, vilket i Danmark har förstärkt oron för att Trumpadministrationen vill visa styrka även gentemot en allierad. På hemmaplan uppfattas det som ett direkt hot mot Danmarks suveränitet – och mot Grönlands rätt att själv avgöra sin framtid.
Den danska statsministern Mette Frederiksen har också gått ut hårt mot signalerna från Washington och varnat för att ett amerikanskt övertagande av Grönland i praktiken skulle kunna innebära slutet för Nato-samarbetet, rapporterar AP.
”Intresset är inte konstigt – metoden är det”
Paasikivi säger att det inte är märkligt att USA ser Grönland som strategiskt viktigt. Tvärtom är Arktis en geopolitisk knutpunkt – med nya sjövägar, naturtillgångar och en växande militär betydelse i takt med att isen drar sig tillbaka.
Det som sticker ut, enligt honom, är att Trump driver frågan mot ett land som i grunden är en nära partner.
– Ambitionen att ta kontroll över Grönland är inte konstig, däremot är det märkligt att göra det mot en allierad, säger Paasikivi.
USA har redan en fot inne – genom avtalet från 1951
Samtidigt finns det redan en juridisk och militär ram som gör att USA har stark närvaro på ön.
Danmark och USA slöt redan 1951 en försvarsöverenskommelse som ger USA omfattande rättigheter kopplade till försvar och militär närvaro på Grönland, enligt Lex.dk.
I praktiken märks det tydligast genom Pituffik Space Base (tidigare Thulebasen), USA:s nordligaste militärinstallation. Basen spelar en viktig roll för missilvarning, missilförsvar och rymdövervakning, enligt U.S. Space Force.
Paasikivis poäng: USA har redan möjlighet att driva sina intressen – men Trumps retorik öppnar för en farligare sorts maktpolitik.
Hur skulle USA ens kunna göra det?
Paasikivi bedömer att en invasion eller militär intervention ligger långt bort. Men han lägger till en formulering som biter sig fast:
”Ingenting är omöjligt.”
Han pekar på att USA har resurser och förband som kan verka i arktiska förhållanden – och att USA redan har en etablerad närvaro på Grönland genom Pituffik.
Skulle USA ta ett steg som uppfattas som ett angrepp på en allierad blir följderna dramatiska, menar han.
– Vi är redan i en värld där alla de gamla sanningarna visat sig vara föråldrade. Men att USA på det här sättet skulle ingripa mot en allierad tycker jag vore otippat, säger Paasikivi.
Nato har begränsat manöverutrymme
Det finns också en annan dimension: även om Danmark får starkt stöd i ord, betyder det inte automatiskt stöd i handling.
Paasikivi påminner om att Natos beslut kräver enhällighet. Om USA självt är part i konflikten kan alliansen i praktiken låsas, eftersom USA inte lär ”rösta emot sig själv”.
Det gör att Danmark – och andra nordiska länder – riskerar att hamna i ett läge där solidariteten testas på riktigt.
– Det finns ett stort intresse att visa solidaritet med Danmark, men det betyder inte att det är någon som är särskilt ivrig att gå i krig med USA. Men ingenting är uteslutet, tyvärr, säger Paasikivi.
”20 dagar” – och sedan vad?
Trump har tidigare använt tidsfrister som retoriska vapen i stora utrikespolitiska frågor. Ofta har de inte följts av konkreta åtgärder.
Men den här gången händer det i ett läge där både Europa och Danmark uppfattar att gränser testas – och där ett enda faktiskt steg kan skapa en ny säkerhetspolitisk verklighet.
Och det är där Paasikivis varning landar:
Om USA gör mer än att prata – då förändras världen på riktigt.
Enligt AP har Grönlands ledning samtidigt manat till lugn och avvisat att situationen ska jämföras med Venezuela. Men själva poängen är att jämförelsen redan finns där – och att det räcker för att skapa oro.
