Mimmo Wiestål Fischetti
Antalet skjutningar i Sverige fortsatte att minska under 2025. Men samtidigt ser polisen en tydlig förskjutning i våldet: sprängningar och försök till sprängningar ökade kraftigt, enligt Polismyndigheten.
Färre skjutningar – men fortfarande dödligt
Under 2025 inträffade 158 skjutningar i Sverige. 44 personer skadades och 46 dog, enligt Polisen i ett pressmeddelande. I statistiken ingår även masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro i februari.
Polisen beskriver utvecklingen som en tydlig nedgång jämfört med toppåret 2022.
”Det är en kraftig minskning av antalet skjutningar sedan 2022”, skriver myndigheten, enligt TV4 Nyheterna.
Polisen: Arbetet mot gängen har gett effekt
Enligt Polismyndigheten handlar minskningen om ett mer målmedvetet och långsiktigt arbete mot nätverken – med fler gripanden och fler lagföringar, även utanför Sverige.
– Polismyndigheten har i flera års tid jobbat målmedvetet för att minska det dödliga våldet i Sverige och det har gett resultat, säger Johan Olsson, chef vid Noa, i polisens pressmeddelande.
Även internationella medier har beskrivit nedgången som markant och kopplat den till nya arbetsmetoder och ökade insatser mot gängmiljöerna, bland annat enligt Reuters.
Sprängningarna ökar – och fler dåd stoppas i tid
Samtidigt som skjutningarna minskar ser polisen en tydlig uppgång i det som kallas strategiskt våld – våld som ska skrämma eller pressa en måltavla, ofta via sprängningar eller bränder mot bostäder och företag.
Under 2025 inträffade 189 sprängningar, jämfört med 136 under 2024, enligt Polismyndigheten. Myndigheten beskriver ökningen som markant.
Polisen konstaterar också att antalet försök och förberedelser ligger på höga nivåer – och att det i flera fall tycks finnas en kapacitet att genomföra fler dåd än de som faktiskt blir av. På sin samlingssida om utvecklingen kring sprängningar och skjutningar beskriver Polisen hur antalet förberedelser ofta ligger över antalet fullbordade sprängningar, enligt Polisen.
Handgranater och yngre rekryter – polisen pekar på flera orsaker
Polisen pekar ut flera möjliga förklaringar till ökningen. En faktor är att tillgången på handgranater har varit god, samtidigt som nätverkens förmåga till dödligt skjutvapenvåld bedöms ha minskat.
En annan sak som lyfts är rekryteringen: yngre personer kan enklare användas för att kasta handgranater eller placera ut sprängladdningar, enligt Polisen.
Dessutom har antalet anmälda fall av förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse ökat. Under året anmäldes 240 sådana fall, enligt myndigheten.
”Polisen konstaterar också att fler handgranater tagits i beslag under året än de som detonerat”, skriver Polismyndigheten.
En ny våldslogik: mindre skjutningar, mer skrämsel
Polisens bild är att utvecklingen inte innebär att hotet är borta – utan att det förändras. Skjutvapenvåldet sjunker, men sprängningar och brandattacker används i högre grad som påtryckning och skrämsel.
För svensk polis blir nästa utmaning att hålla nere skjutningarna – samtidigt som man stoppar sprängningarna innan de händer.
