Mattias Svensson
Varje månad får en genomsnittlig svensk i sig ungefär två gram plast. Nu visar ny forskning att dessa mikroskopiska partiklar kan tränga in i kroppens celler och orsaka allvarliga skador – till och med dna-förändringar.
Plastpartiklar finns inte bara i våra förpackningar och redskap. De återfinns även i luften vi andas, i maten vi äter, i marken där vi odlar och i vattnet vi dricker. Även om mängderna är små, sker exponeringen dagligen – livet ut.
I SVT-programmet Vetenskapens världs dokumentär Plasten i våra kroppar visar forskare hur dessa mikro- och nanoplastpartiklar lyckas ta sig in i blodkärl, lungor, tarmar och lever. Väl inne i kroppen försöker immunförsvaret eliminera dem – utan framgång.
– Det är samma typ av långvarig inflammation som vi ser vid sjukdomar orsakade av till exempel asbest, säger immunologen Thierry Rabilloud.
För att förstå de genetiska riskerna genomförde forskaren Alba Hernandez ett sju månader långt experiment vid Universitat Autònoma de Barcelona. Lungceller utsattes för nanoplast i nivåer som motsvarar en vanlig människas exponering. Resultatet var oroväckande.
– Vi såg tydliga spår av dna-skador. Det betyder att nanoplast kan orsaka genetiska förändringar, vilket i förlängningen kan leda till cancer, säger hon.
Alba Hernandez förklarar att eftersom människor utsätts för små mängder plast under hela livet, ville forskargruppen undersöka hur detta påverkar kroppen. Hon och hennes kollegor kunde bland annat visa att cellernas försvarsmekanismer – som att frisätta väteperoxid – inte bara försöker oskadliggöra plastpartiklarna utan också kan skada kroppens egen vävnad.
Denna oxidativa stress kan därmed orsaka skador som påminner om dem som uppstår vid exponering för miljögifter och skadliga partiklar.