Jens Asbjørn Bøgen
Efter drönarattacken mot Polen förra veckan aktiverades Natos artikel 4.
Efter drönarattacken mot Polen förra veckan aktiverades Natos artikel 4.
Vad har hänt?
Spänningarna eskalerade förra veckan efter att upp till 24 ryska drönare enligt uppgift medvetet kränkte polskt luftrum.
Drönarna flög in tidigt på onsdagsmorgonen, vilket väckte stor oro i Warszawa.
Polen har formellt anklagat Ryssland för en avsiktlig provokation, medan Moskva fortsatt förnekar allt ansvar.
NATO svarar med aktivering av artikel 4
Som svar på intrånget åberopade Polen NATO:s artikel 4 – en bestämmelse som gör det möjligt för medlemsstaterna att sammankallas och rådfråga varandra när någon upplever ett hot mot sin suveränitet eller säkerhet.
Artikel 4 innebär inga militära åtgärder men markerar en höjd beredskap längs alliansens östra flank.
Den röda linjen enligt Polen
I en intervju med Kyiv Independent beskrev Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski vad han anser skulle utlösa NATO:s artikel 5 – klausulen om kollektivt försvar.
Sikorski sade att antingen civila dödsfall eller en attack mot flygplatsen i Rzeszów, en central logistisk knutpunkt för stöd till Ukraina, skulle passera gränsen.
Flygplatsen i Rzeszów: Ett kritiskt mål
Flygplatsen i Rzeszów har blivit en livlina för militärt och humanitärt stöd till Ukraina.
Sikorski varnade för att vissa ryska drönare verkade vara på väg mot just denna knutpunkt.
Han betonade Polens högsta prioritet: att skydda Rzeszów mot sabotage, spionage och direkta attacker.
”Närmare än någonsin sedan andra världskriget”
Polens premiärminister Donald Tusk sparade inte på orden efter händelsen och sade att drönarintrånget hade fört regionen ”närmare en öppen konflikt än någon gång sedan andra världskriget”.
Hans skarpa varning understryker situationens allvar och den växande risken för eskalering.
Internationell fördömelse växer
Världsledare uttryckte snabbt sitt kraftiga missnöje.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer kallade händelsen för ”en oerhörd och enastående kränkning av polskt och Nato-luftrum”.
Fördömandena visar på den växande oron över ryska provokationer nära NATO:s gränser.
NATO avlyssnar drönare – men med lägre framgång
Allierade stridsflyg lyckades skjuta ner minst tre av de ryska drönarna.
Men vissa analytiker påpekade att NATO:s avlyssningsgrad var betydligt lägre än den framgångsgrad på 80–85 % som ses i Ukraina.
Inga personer skadades, men materiella skador bekräftades.
Ryssland har ”förlorat denna konfrontation”
Polens utrikesminister förblev trotsig och förklarade att Ryssland hade ”förlorat denna konfrontation” tack vare NATO:s snabba respons.
Ändå väcker den låga avlyssningsgraden och den fortsatta drönaraktiviteten oro för alliansens beredskap.
Rumäniens luftrum också kränkt
Bara några dagar efter incidenten i Polen tog sig en annan rysk drönare in i rumänskt luftrum och stannade där i omkring 50 minuter innan den återvände till Ukraina.
Intrånget underströk ytterligare det växande hotet längs NATO:s östra front.
NATO uppmanas att stänga ukrainskt luftrum
I en separat intervju med Frankfurter Allgemeine Zeitung uppmanade Sikorski NATO att börja skjuta ner ryska drönare och robotar över delar av Ukraina.
Hans djärva förslag möttes av skarpa varningar från den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev, som hävdade att en sådan åtgärd skulle innebära krig mellan NATO och Ryssland.
