Nicolai Haugsted
Kina har medvetet hållit sig utanför kriget i Ukraina. Kommer det snart att ändras, nu när Putin besöker Xi Jinping?
Peking hade knappt hunnit rulla bort de röda mattorna från Donald Trumps statsbesök förrän en annan världsledare anlände med sin egen geopolitiska inköpslista.
Vladimir Putin landade i Kina på tisdagen för vad som markerar hans 25:e officiella besök i landet, med energiavtal, Ukraina och global maktpolitik som dominerande punkter på agendan bakom stängda dörrar, enligt den spanska tidningen 20Minutos.
Moskva och Peking stärker banden igen
Kinesisk statlig media har entusiastiskt framställt Peking som det nya centrumet för global diplomati efter att ha varit värd för både Trump och Putin med bara några dagars mellanrum.
Putins besök sammanfaller också med två symboliska årsdagar: 25 år sedan Kina och Ryssland undertecknade sitt vänskapsfördrag, och 30 år sedan lanseringen av deras bredare strategiska partnerskap.
Båda regeringarna använder tillfället för att understryka hur nära samordnade de nu är politiskt, ekonomiskt och militärt.
Kinesiska tjänstemän uppgav inför toppmötet att president Xi Jinping och Putin skulle diskutera internationella kriser, bilateralt samarbete och ansträngningar för att skapa ”större stabilitet” på världsarenan.
Samtidigt bekräftade Kreml att flera avtal och gemensamma deklarationer förväntas undertecknas under resan.
Ukraina hänger fortfarande över samtalen
Kriget i Ukraina förväntas förbli ett av de mest känsliga ämnena under mötena.
Europeiska regeringar har upprepade gånger uppmanat Kina att pressa Moskva mot meningsfulla förhandlingar, även om Peking fortsätter att balansera noggrant mellan diplomatisk neutralitet och strategiskt stöd till Ryssland.
Kinesiska tjänstemän upprepade nyligen påståenden om att det fortfarande finns ”hopp” om framtida förhandlingar kring konflikten.
Analytiker i Kina beskriver kriget som långt större än en regional tvist, och menar att det har blivit djupt kopplat till globala maktkamper och den framtida internationella ordningen.
Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion har Kina intagit en medvetet tvetydig position – offentligt stött territoriell suveränitet samtidigt som man har upprepat ryska farhågor om västerländsk säkerhetspolitik.
Energiavtal åter i fokus
Energisamarbete förblir en annan viktig prioritet under Putins besök.
Ryssland har blivit en av Kinas största leverantörer av olja och gas, särskilt då Peking söker alternativ medan instabiliteten fortsätter runt Hormuzsundet.
Kinesiska importen av rysk energi nådde enorma nivåer förra året, där Moskva levererade mer än 100 miljoner ton olja och tiotals miljarder kubikmeter naturgas.
Uppmärksamheten riktas återigen mot det länge diskuterade gasledningsprojektet Power of Siberia-2, som skulle transportera ytterligare rysk gas till Kina via Mongoliet.
Förhandlingar kring den massiva gasledningen har pågått i åratal, även om den ökande instabiliteten i energirutter i Persiska viken nu kan ge projektet förnyad aktualitet.
Trumps besök kastar fortfarande en skugga
Putins ankomst sker bara dagar efter Trumps egna mycket uppmärksammade möten med Xi Jinping.</p
Denna tidpunkt har inte gått obemärkt förbi i Kina, där statliga medier ivrigt har framställt Peking som den diplomatiska korsvägen i en snabbt föränderlig världsordning.
Trots de senaste mötena mellan kinesiska och amerikanska ledare förblir rivaliteten mellan Washington och Peking intensiv – särskilt gällande Taiwan, handel och militärt inflytande i Asien.
Rysslands växande beroende av Kina fortsätter samtidigt att omforma balansen inom partnerskapet, även om båda regeringarna offentligt beskriver relationen som en mellan jämlikar.
