Mimmo Wiestål Fischetti
Rysslands president Vladimir Putin lade återigen skulden på västvärlden och Nato för invasionen av Ukraina. Uttalandet kom under Shanghaisamarbetsorganisationens toppmöte i Tianjin, där Putin också mötte Kinas president Xi Jinping för bilaterala samtal.
Pekar ut väst som ansvariga
Putin försvarade den fullskaliga invasionen i februari 2022 och beskrev den som ett svar på ”en kupp i Ukraina, stödd och provocerad av väst”. Han syftade på protesterna på Majdan i Kyiv 2014, som slutade med att den dåvarande Moskvatrogna presidenten Viktor Janukovytj avsattes.
Som ytterligare förklaring hävdade Putin att västs försök att dra in Ukraina i Nato har skapat krisen. Han presenterade dock inga bevis för sina påståenden – något som blivit återkommande i hans retorik, rapporterar EuroNews.
Samtal med Kina om fred
Putin tog tillfället i akt att nämna det senaste toppmötet mellan Ryssland och USA i Alaska i juli. Han uttryckte hopp om att de överenskommelser som nåddes där kan bana väg för fred i Ukraina.
Inför sitt möte med Xi Jinping betonade Putin att han ville uppdatera den kinesiske presidenten om diskussionerna med Washington.
Kinas ekonomiska löften
Xi Jinping använde sitt tal vid toppmötet till att framhäva behovet av ekonomisk samverkan. Han meddelade att Kina kommer att påskynda arbetet med en utvecklingsbank för SCO-länderna och utlovade lån på 1,4 miljarder dollar under tre år.
Xi varnade också för blockpolitik och kallade på medlemsstaterna att stå emot ”kalla krigets mentalitet” och istället verka för en multipolär världsordning. Budskapet ligger i linje med Kinas återkommande kritik mot USA:s globala roll.
SCO:s växande inflytande
Toppmötet samlade ledare från tio medlemsländer, däribland Indiens premiärminister Narendra Modi. Flera av dem väntas delta i Beijing på onsdag, då Xi markerar 80 år sedan segern över Japan i andra världskriget med en storslagen militärparad.
Även Nordkoreas ledare Kim Jong-un är inbjuden, tillsammans med Putin.
Shanghaisamarbetsorganisationen grundades år 2001 och har vuxit från sex till tio medlemmar, två observatörsstater och 14 dialogpartners. Trots otydliga mål och låg igenkänning har organisationens betydelse ökat och ses ofta som en del av Pekings försök att stärka sin roll som global maktfaktor.
