Jens Asbjørn Bøgen
De uppges avvisa både det europeiska och det amerikanska förslaget, eftersom inget av dem uppfyller de ryska kraven för kriget.
En rad senaste uttalanden från högt uppsatta ryska tjänstemän tyder på att Moskva inte förbereder sig på att mildra sina villkor för att avsluta kriget i Ukraina.
Deras kommentarer, som återges i den senaste analysen från Institute for the Study of War (ISW), visar att Kreml fortsätter att beskriva konflikten utifrån långvariga politiska klagomål snarare än faktiska förhållanden på slagfältet.
Ställning vid Alaska-toppmötet
Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov sade den 22 november att Moskva ”inte kan avvika” från de krav som president Vladimir Putin lade fram vid Alaska-toppmötet i augusti 2025, enligt ISW.
Han insisterade återigen på att Ryssland måste åtgärda vad han kallade konfliktens ”grundorsaker”, vilket han beskrev som NATO-utvidgningen, västerländsk militär närvaro i Östeuropa samt påstådd diskriminering av rysktalande och den rysk-ortodoxa kyrkan i Ukraina.
Rjabkovs beskrivning speglar tidigare uttalanden från kremlföreträdare. Han hävdade också att sanktioner inte kommer att förändra Rysslands kalkyler – ett tecken på att Moskva avser att fortsätta sin militära kampanj oavsett ytterligare ekonomiskt tryck.
ISW noterade att Putins hållning vid Alaska-mötet inte visade något skifte i hans syn på Ukrainas suveränitet och inget intresse för meningsfulla förhandlingar.
Motstånd mot fredsplanen
Ryska lagstiftare har också avvisat det amerikanska fredsförslaget, även om Ryssland sägs ha spelat en betydande roll i utarbetandet.
Aleksej Zjuravljov, vice ordförande i statsdumans försvarsutskott, hävdade att planen bevarar ett ”hot vid den ryska gränsen”, en hänvisning till Ukrainas fortsatta självständighet och dess närhet till NATO-länder.
Han uppmanade till att behandla förslaget enbart som en utgångspunkt för vidare diskussioner.
Zjuravljov avfärdade även de rapporterade europeiska villkoren som ”fullständigt oacceptabla för Ryssland”.
Frågan om demilitarisering
Dumaledamoten Aleksej Tjepa argumenterade att varje överföring av långdistansrobotar till Ukraina skulle strida mot Rysslands uttalade mål om ”demilitarisering”, som syftar till att göra Ukraina oförmöget att försvara sig.
Ryska medier förstärkte hans uttalanden som en ”varning” om varför initiativet inte kan accepteras, rapporterar ISW.
Den belarusiske lagstiftaren och Kreml-vänlige kommentatorn Vadim Gigin sade i rysk statlig tv att ”ömsesidig misstro” mellan Washington och Moskva gör planen ogenomförbar.
Pro-krigs-röster
Ultranationalistiska kommentatorer i kremlvänliga kretsar upprepade dessa avvisanden.
Enligt ISW hävdade en framträdande militärbloggare att förslaget skulle förvägra Ryssland möjligheten att ta ytterligare territorium och tolkade Putins senaste uttalanden som en bekräftelse på att Moskva kommer att fortsätta strida så länge det kan göra framsteg.
En annan bloggare påstod att Rysslands mål sträcker sig långt bortom Donetsk och Luhansk och även omfattar områden som förklarades annekterade 2022. Vissa antydde att Ryssland siktar på en demilitariserad zon ända fram till den polska gränsen.
ISW rapporterade att Kremlföreträdare och närstående bloggare har avfärdat USA:s 28-punktsplan sedan den offentliggjordes den 20 november, vilket understryker Moskvas krav på maximalistiska villkor.
Källa: Institute for the Study of War, rapport för den 23 november
