Regeringen vill ge polisen rätt att kroppsvisitera fler barn

Nya lagförslag ska ge rättsväsendet större handlingsutrymme i situationer där ingripanden i dag ofta stoppas av höga trösklar.

Samtidigt väcker förslagen debatt om barns rättigheter och rättssäkerhet.

Färre hinder

I dag krävs särskilda skäl för att polisen ska få kroppsvisitera eller göra husrannsakan hos barn under 15 år. Det innebär i praktiken att ingripanden ofta bara är möjliga vid misstanke om grövre brott.

Regeringen föreslår nu att kravet på särskilda skäl tas bort. Målet är att polisen enklare ska kunna säkra bevisning, som stöldgods eller narkotika, även när misstankarna gäller mindre allvarliga brott.

Enligt TV4 Nyheterna menar regeringen att dagens regler försvårar tidiga insatser mot barn som riskerar att dras in i kriminalitet.

Konkreta exempel

Polisen har pekat på situationer där lagstiftningen i dag sätter stopp för ingripanden.

Det kan handla om en 14-åring som påträffas med narkotika men där hemmet inte får genomsökas trots misstanke om mer.

Inte heller får polisen kroppsvisitera en 13-åring som misstänks ha stulit en mobiltelefon, i syfte att leta efter den.

Regeringen anser att dessa begränsningar gör det svårare att både utreda brott och förebygga fortsatt kriminalitet.

Regeringens bedömning

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) framhåller att förslagen enligt regeringens bedömning både stärker brottsutredningar och ska fungera som ett skydd för barn. Han menar att tidigare ingripanden kan minska risken för att unga fastnar i kriminella miljöer.

De befogenheter som redan finns vid misstanke om vapen, sprängmedel eller större mängder narkotika ska däremot inte förändras.

Längre häktning

Utöver visiteringsförslagen vill regeringen även förlänga den maximala häktningstiden för misstänkta under 18 år.

Den nuvarande gränsen på tre månader föreslås höjas till fem månader.

Motiveringen är att brottsutredningar som rör unga i gängmiljöer blivit mer komplexa och tidskrävande.

Kritik mot förslagen

Brottsförebyggande rådet har varnat för att längre tidsgränser kan minska effektiviteten i utredningarna. Även Unicef har uttryckt oro och påmint om att Sverige tidigare kritiserats av FN för långa häktningstider för barn.

Regeringens förslag innebär därmed en avvägning mellan brottsbekämpning och barnrättsperspektiv.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli. Samma datum kan även straffmyndighetsåldern för grova brott sänkas till 13 år, enligt ett parallellt förslag från regeringen.

Källa: TV4 Nyheterna