Ryssland hotar med FN-domstol över behandlingen av ryssar i Baltikum

Ryssland säger att landet planerar att vända sig till FN:s högsta domstol med anklagelser om diskriminering av rysktalande befolkningar i de baltiska länderna.
Utspelet kommer samtidigt som spänningarna mellan Moskva och Nato-medlemmar vid Rysslands gränser fortsätter att förvärras efter kriget i Ukraina.

Moskvas anklagelser

Enligt Digi24 uppgav Rysslands utrikesministerium att landet kan ta Lettland, Litauen och Estland till FN:s internationella domstol.

Ministeriet anklagade de baltiska myndigheterna för att begränsa det ryska språket, ”skriva om historien” och bedriva vad man beskrev som repressiva och skrämmande åtgärder.

”Alla försök att lösa motsättningarna genom förhandlingar visar sig vara resultatlösa”, sade en representant för ministeriet till Izvestia.

”I detta sammanhang kommer vi uppenbarligen att behöva gå till domstol genom att vända oss till FN:s huvudsakliga rättsliga organ.”

Internationella klagomål

Ryska tjänstemän uppgav att klagomål redan hade skickats till internationella organisationer, inklusive FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter.

Enligt Digi24 beskrev utrikesministeriet den rättsliga processen som en del av en bredare kampanj för att försvara ryssars rättigheter utomlands.

Den tidigare vice generalsekreteraren för FN, Sergej Ordzhonikidze, sade att initiativet främst verkade vara politiskt och varnade för att processen kan ta flera år.

Han påpekade också att Internationella domstolen inte direkt verkställer sina domar.

Spänningar i Baltikum

Relationerna mellan Ryssland och de baltiska staterna har försämrats kraftigt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Enligt Digi24 införde Lettland, Litauen och Estland restriktioner mot ryska medborgare och började avlägsna sovjetiska monument efter att kriget inleddes.

Ryska tjänstemän har upprepade gånger anklagat de baltiska regeringarna för ”russofobi”, medan Kremls talesperson Maria Zakharova har hävdat att västländer uppmuntrar antirysk politik.

De baltiska staterna stöder starkt Ukraina och är bland Natos mest högljudda kritiker av Moskva.

Militära farhågor

Konflikten sker samtidigt som Ryssland har utökat de juridiska befogenheterna som gör det möjligt för president Vladimir Putin att använda militärt våld utomlands.

Ny lagstiftning som godkänts av det ryska parlamentet tillåter användning av de väpnade styrkorna för att försvara ryska medborgare som riskerar gripande eller rättsliga åtgärder utomlands.

Flera Nato-länder har de senaste åren varnat för att Ryssland kan försöka destabilisera delar av Baltikum.

Enligt Digi24 bedömde dansk underrättelsetjänst nyligen att Ryssland potentiellt skulle kunna vara kapabelt att inleda ett storskaligt krig i Europa inom fem år.

Källor: Digi24, Izvestia