Johanna Ekman
Det sker tidigast 2026 – och frågan är hur stort det ekonomiska utrymmet blir.
Regeringen har redan påbörjat sitt förarbete inför höstens budgetförhandlingar och skickat ut flera förslag på remiss. Bland dessa finns en sänkning av energiskatten på el, som enligt Sveriges Radio skulle innebära ett pris på 41,1 öre per kilowattimme från 1 januari 2026. Men ett sådant beslut skulle också minska statens intäkter med omkring två miljarder kronor.
Ett av de partier som driver frågan tydligast är Sverigedemokraterna. De pekar på hushållens pressade ekonomi och vill se lägre kostnader – särskilt för el. Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för SD, säger:
– Exakt hur utrymmet ser ut och hur långt vi kan gå det vågar jag inte spekulera kring nu men det är klart att det är prioriterat för oss, säger Sjöstedt.
Liberalerna är också inne på samma spår. Deras ekonomiskpolitiska talesperson Cecilia Rönn betonar att skattesänkningen har klimatpolitisk betydelse:
– Det är viktigt för klimatomställningen att gå till en fossilfri industri och transportsektor. Och vi vill uppmuntra till att ställa om och att det ska bli billigare att använda el så man använder det istället för fossila bränslen.
Bakgrunden till diskussionen är att den nuvarande regeringen tidigare valt att höja elskatten, trots tidigare löften om att inte göra det. Med lågkonjunkturen som bakgrund menar kritiker att det är hög tid att lätta på hushållens ekonomiska börda.
Förhandlingarna om nästa års budget inleds i augusti – och det återstår att se om reformutrymmet räcker för att elskattesänkningen ska bli verklighet.
