Mimmo Wiestål Fischetti
Svenska biståndspengar till Somalia hamnade i projekt med nära kopplingar till premiärministerns kansli – i utbyte mot att Somalia skulle ta emot tvångsutvisade medborgare. Det visar en granskning från Sveriges Radio Ekot.
Uppgörelsen mellan Sverige och Somalia
I december 2023 slöts en uppgörelse mellan Sverige och Somalia. Avtalet gick ut på att bistånd skulle omdirigeras i utbyte mot att Somalia tog tillbaka medborgare som utvisats från Sverige. Men uppgörelsen väckte snabbt intern strid, enligt Ekot.
Sida sa nej till direkt betalning
Sida motsatte sig först utbetalningarna, då pengarna var tänkta att gå till en fond med starka band till premiärministerns kontor. I slutändan landade kompromissen i att 40 miljoner kronor betalades till en fond under Världsbanken, medan 60 miljoner gick till ett FN-projekt under UNDP – som samtidigt hade nära kopplingar till premiärministerns kansli.
Varningar om risk för korruption
Kritiker varnar nu för att biståndet riskerade att missbrukas.
– Korruptionsrisken är så uppenbar, och att pengarna missbrukas är uppenbart för oss som jobbat med de här frågorna, säger Wilo Abdulle Osman, som arbetat med återvändandefrågor i Somalia, till Ekot.
Regeringen försvarar beslutet
Biståndsminister Benjamin Dousa säger att regeringen medvetet kopplat ihop bistånd och migration för att öka antalet återvändanden. Han betonar samtidigt att det är Sida och ambassaderna som ansvarar för hur biståndet genomförs. Sida uppger att regeringen tog beslutet om att låta UNDP hantera pengarna.
Frågor som lämnas obesvarade
Ekot har sökt både Sida och den dåvarande svenska ambassadören i Somalia, men ingen av dem har velat ställa upp på intervju. Frågorna om transparens och hur pengarna faktiskt används är därmed fortfarande öppna.
