Johanna Ekman
Samtidigt som barnafödandet i Sverige når historiskt låga nivåer växer rörelsen som helt vill stoppa nya födslar. Företrädare talar om lidande, medan experter ser en kulturell förändring.
När Lawrence Anton, grundare av organisationen Antinatalist advocacy, studerade i Uppsala blev han övertygad om en radikal idé: inga fler barn borde födas. I dag driver han budskapet internationellt.
– Det är moraliskt fel att skaffa barn, säger han enligt SVT.
Han menar att föräldraskap alltid innebär ett ansvar för lidande.
– När man sätter någon till världen vet man att de kommer att drabbas av stort lidande. Det är ett betydande lidande man påför någon, säger Anton.
Antons ståndpunkt är en del av en bredare strömning – antinatalismen – som utmanar den motsatta pronatalismen. Inom pronatalismen finns familjer som Collins, kända för att förespråka flerbarnsfamiljer för att motverka sjunkande befolkningsnivåer.
Samtidigt visar siffror att utvecklingen redan går åt motsatt håll. År 2024 föddes i genomsnitt bara 1,43 barn per kvinna i Sverige – det lägsta antalet sedan mätningarna började 1751. Liknande trender syns i stora delar av västvärlden.
Demografen Martin Kolk vid Institutet för framtidsstudier menar att det handlar om en långsiktig samhällsförändring.
– Det handlar om hur man ser på familjeliv och att ha barn, säger han i SVT-programmet ”Kulturnyheterna special: En framtid utan barn.”
Han pekar särskilt på sociala mediers roll, där diskussionen om föräldraskap blivit mer synlig än någonsin. Här möts bilder av föräldrar i kamp med vardagsångest och familjer som hyllar livet med många barn.
