Toppmöte med stora ord – men sprickorna inom Nato blir allt tydligare

När Finlands president Alexander Stubb anlände till toppmötet i Haag på onsdagen, beskrev han det som ett ögonblick då ”ett nytt Nato föds”. Han hänvisade till hur alliansen återgår till försvarsinvesteringar på kalla kriget-nivåer, och hur Europa nu axlar ett större ansvar för sin egen säkerhet.

Men medan vissa ledare applåderar riktningen, tonar andra ned det gemensamma hotet. Ungerns premiärminister Viktor Orbán förkastar till exempel idén om Ryssland som ett reellt hot:
– Ryssland är inte starkt nog att vara ett verkligt hot mot oss. Vi är mycket starkare, sa Orbán på väg in till mötet enligt TV4 Nyheterna.

I utkastet till mötesdeklaration föreslås att medlemsländerna ska öka sina försvarsbudgetar till fem procent av BNP senast 2035. USA:s president Donald Trump, som länge har krävt högre försvarsutgifter från Natos medlemmar, välkomnade beskedet:
– Det är stora saker. Jag har bett dem gå upp till fem procent i flera år. De gör det från 2 procent – flera länder har inte ens klarat det – och det är väldigt stora nyheter.

Fördelningen i budgetmålet föreslås vara minst 3,5 procent till militära utgifter och ytterligare 1,5 procent till försvarsrelaterade investeringar, såsom civilt försvar och infrastruktur.

Men inte alla länder delar visionen. Spanien har öppet protesterat mot femprocentsmålet, och menar att det finns flexibilitet så länge man möter Natos militära krav. Sveriges statsminister Ulf Kristersson delar önskan om ett tidigare målår och ser 2030 som mer lämpligt.

Att nå målet snabbare än 2035 eftersträvas också av de nordiska och baltiska länderna, som delar oro över Rysslands ambitioner. Natos generalsekreterare Mark Rutte har varnat för att Ryssland kan vara redo att anfalla ett Natoland inom fem år.