Tråkigt besked för svenskarna: Tvingas betala mer än nästan alla andra i EU

När elräkningen landar i inkorgen är det många som snabbt kollar siffran längst ner.

Priserna på energi har varit en återkommande snackis i svenska hem de senaste åren. Små förändringar kan få stor betydelse för hushållsbudgeten.

Samtidigt påverkas kostnaderna av beslut som tas långt bort från köksbordet. Flera europeiska länder har redan justerat sina regler.

Frågan är hur Sverige står sig i jämförelse.

Olika nivåer

Flera EU-länder har följt EU-kommissionens uppmaning att sänka skatten på el, rapporterar Dagens Industri.

I stora delar av Europa har man valt att lägga sig på den lägsta nivå som EU tillåter, drygt 1 öre per kilowattimme. Det gäller bland annat andra nordiska länder samt flera länder i Central- och Östeuropa.

Sverige sticker däremot ut. Här ligger elskatten kvar på omkring 36 öre per kilowattimme, vilket placerar landet bland de högre nivåerna i EU.

Skillnaderna märks tydligt när man jämför mellan länder. Samtidigt är bilden inte helt enkel, eftersom varje land har sina egna system och avgifter kopplade till el.

Stora skillnader

Ett exempel som lyfts fram är Nederländerna. Där motsvarar elskatten omkring 100 öre per kilowattimme, vilket är betydligt högre än i Sverige.

Trots det får hushållen där ofta stöd som dämpar den totala kostnaden. Det kan handla om olika typer av kompensation eller bidrag som gör att slutnotan inte blir lika hög som skatten antyder.

I andra länder, som Polen, ser det annorlunda ut. Där kan andra avgifter och kostnader göra elen dyrare, även om själva skatten är lägre.

För svenska hushåll innebär det att jämförelser inte alltid är helt rättvisa. Skatten är bara en del av helheten.

Samtidigt visar utvecklingen att många EU-länder aktivt har valt att sänka skatten för att lätta trycket på hushållen. Sverige har hittills valt en annan väg.

Det gör att frågan om elskatten fortsätter vara högaktuell, inte minst för alla som märker av kostnaderna varje månad.