Sammanlagt ska över 400 miljoner kronor betalas tillbaka.
Vardagen kan snabbt bli dyrare när flera utgifter kommer på samma gång.
Många försöker därför dryga ut ekonomin när det finns möjlighet. Det kan handla om att extraknäcka, sommarjobba eller andra inkomster vid sidan av huvudsysslan.
För många känns det som ett smart sätt att skapa lite mer utrymme i plånboken.
Samtidigt finns gränser som kan få stor betydelse i efterhand.
Ska betala tillbaka nästan 29 000 kronor
CSN skriver i ett pressmeddelande att omkring 14 000 personer som har studerat måste betala tillbaka pengar till CSN.
Myndigheten har granskat inkomster från 2024 och kommit fram till att personerna haft för höga inkomster samtidigt som de fått studiemedel.
I genomsnitt ska varje person betala tillbaka 28 967 kronor. Totalt rör det sig om mer än 400 miljoner kronor, och pengarna ska betalas inom 30 dagar.
Enligt CSN görs kontrollen två år efter att studiemedlen betalats ut. Då jämförs inkomsterna med fribeloppet, som är gränsen för hur mycket man får tjäna utan att studiemedlet minskar.
Högst andel återkrav finns i Stockholm, Västmanland och Dalarna.
Det här ska du tänka på
Fribeloppet räknas per halvår. Därför kan även pengar från sommarjobb påverka hur mycket studiemedel man har rätt till.
För 2026 ligger fribeloppet mellan 100 000 och 130 000 kronor per halvår för den som har fullt studiemedel. Beloppet beror på var man studerar.
CSN skickar löpande påminnelser till studerande om att anmäla ändrade inkomster. Syftet är att fler ska kunna undvika återkrav.
Vissa krav sticker ut rejält. Det största ligger på nästan 260 000 kronor. Bland de fem högsta inkomsterna fanns belopp mellan 6 och 90 miljoner kronor.
CSN förklarar att det går att ha inkomster vid sidan av studiemedel, men bara upp till en viss nivå. Den som vill jobba mer kan i stället ta färre veckor med studiemedel eller studera i lägre takt. Då höjs fribeloppet, vilket kan minska risken för en dyr överraskning.