Jens Asbjørn Bøgen
Han föreslog att medierna borde sätta press på Spanien.
Han föreslog att medierna borde sätta press på Spanien.
Vad händer?
Vid ett uppmärksammat möte i Vita huset tog USA:s president Donald Trump på torsdagen emot Finlands president Alexander Stubb.
De två ledarna diskuterade flera brännande globala frågor, bland annat de pågående vapenviljeförhandlingarna i Gaza och tillståndet för det kollektiva försvaret inom NATO-alliansen.
Trump skiftar fokus till NATO under presskonferensen
När han lyfte fram framgångarna i de transatlantiska relationerna riktade Trump uppmärksamheten mot NATO – ett ämne han länge har använt för att driva de allierade mot högre militärutgifter.
Under presskonferensen berömde han alliansens senaste inriktning mot ett mer ambitiöst finansieringsmål, men tvekade inte att kritisera motståndet inom blocket.
Ett nytt försvarsmål: 5 % av BNP
Trump påpekade att NATOs traditionella riktlinje om 2 % av BNP för försvarsutgifter inte längre var tillräcklig.
På hans initiativ har alliansen övervägt att anta ett betydligt mer ambitiöst mål: 5 % av BNP.
”Jag bad dem betala 5 %, inte 2 %”, sade Trump. ”De flesta trodde att det aldrig skulle hända, men det hände i stort sett enhälligt.”
Spanien sticker ut i NATOs försvarssamtal
Trots nästan total enighet pekade Trump på ett undantag: Spanien.
”Vi hade en eftersläntrare, och det var Spanien”, sade han till reportrar och upprepade landets namn två gånger för att understryka poängen.
Trump uppmanar medierna att pressa Spanien på svar
I ett ögonblick som suddade ut gränsen mellan diplomati och offentlig kritik uppmanade Trump journalister att direkt kontakta den spanska regeringen.
”Ni måste ringa dem och ta reda på varför de är eftersläntrare,” sade han. Tonen signalerade frustration – inte bara över Spaniens hållning, utan också över dess ovilja att offentligt förklara den.
”De har ingen ursäkt”
Trump fortsatte sin kritik och antydde att Spaniens ekonomiska situation inte gav någon anledning att undvika högre utgifter.
”De går det också bra för, troligen tack vare mycket av det vi har gjort,” tillade han. ”De har ingen ursäkt för att inte göra detta, men det är okej.”
Från kritik till konsekvenser: ”Kasta ut dem”
När hans retorik trappades upp föreslog Trump en drastisk åtgärd mot Spaniens bristande efterlevnad: ”Kanske borde man kasta ut dem ur NATO, ärligt talat.”
Även om uttalandet sannolikt var överdrivet, underströk det hans uppfattning att medlemskapet bör komma med strängare skyldigheter och konsekvenser.
Spanien avvisar planen som ”kontraproduktiv”
Den spanska regeringen har redan intagit en tydlig ståndpunkt.
Tidigare i år avfärdade premiärminister Pedro Sánchez förslaget om 5 % och sade att det ”inte bara vore orimligt utan också kontraproduktivt.”
Han varnade för att en sådan ökning skulle dra resurser från Spaniens egna försvarsprioriteringar.
Sánchez: Utgiftsökningen skulle hindra EU:s ansträngningar
Sánchez hävdade vidare att ett försvarsmål på 5 % skulle stå i strid med Europas bredare säkerhetsmål.
Han sade att det skulle ”hindra EU:s pågående arbete med att stärka sitt säkerhets- och försvarssystem” och antydde att ett blint följande av NATOs direktiv skulle kunna skada samordningen inom EU.
NATOs plan formades av amerikanskt tryck
Förslaget om 5 % lades fram av NATOs generalsekreterare Mark Rutte, delvis som svar på Trumps fortsatta påtryckningar.
Det innebär att medlemsländerna ska lägga 3,5 % av BNP på direkt försvar och ytterligare 1,5 % på bredare säkerhet, inklusive cyber- och underrättelseverksamhet.
Spanien hävdar sin suveränitet i försvarsfrågor
Sánchez försvarade Spaniens rätt att välja sin egen väg.
”Det är varje regerings legitima rätt att avgöra om man är villig att göra sådana uppoffringar eller inte,” sade han.
”Som en suverän allierad väljer vi att inte göra det.” Hans budskap: lojalitet mot NATO betyder inte att man ger upp nationell kontroll.
NATOs enighet prövas när oenigheten om utgifter blossar upp
Oenigheten om försvarsutgifter har åter väckt gamla sår inom alliansen.
Medan de flesta medlemsländer rör sig mot det nya målet belyser Spaniens motstånd den ständiga spänningen mellan nationell självständighet och kollektivt ansvar – en balans som NATO fortfarande kämpar med.
