Skottlossning och drönarattacker har åter skakat Hormuzsundet, där spänningarna mellan USA och Iran snabbt tilltar.
Samtidigt undviker USA:s president Donald Trump att ge ett tydligt besked om en eventuell vapenvila.
Det är oklart hur länge situationen kan hållas under kontroll i den strategiska passagen.
Strategisk flaskhals
Hormuzsundet har i decennier varit en geopolitisk brännpunkt. En stor del av världens oljetransporter passerar här varje dag, vilket gör området avgörande för både energimarknader och militär närvaro.
Historiskt har även mindre incidenter i sundet fått globala följder. När trafiken hotas reagerar både stater och marknader omedelbart.
Mot den bakgrunden får varje ny rapport om militära händelser extra tyngd.
Händelser till havs
Uppgifter från CNN beskriver hur amerikanska och iranska styrkor har avlossat skott i området. Det rör sig inte om fullskaliga strider, men incidenterna markerar ett tydligt skifte från tidigare återhållsamhet.
Förenade Arabemiraten uppger att deras luftförsvar har “engagerat” 19 iranska robotar och drönare. En attack ska dessutom ha orsakat brand i en oljeanläggning i Fujairah.
Samtidigt har två amerikanskflaggade handelsfartyg tagit sig genom sundet, trots den osäkra situationen.
Oklart läge
När Trump fick frågor om vapenvilan valde han att inte ge något rakt svar. Det lämnar öppet om överenskommelsen fortfarande gäller i praktiken.
Presidenten skickade dock en tydlig varning till Iran. Han sade att iranska styrkor skulle “blåsas bort från jordens yta” om amerikanska fartyg angrips.
Det dubbla budskapet – tystnad kring diplomati och skarpa hot – speglar hur snabbt läget förändras.
Marknaden reagerar
Reaktionerna märks redan utanför regionen. Oljan steg i pris medan börser föll, i takt med att riskerna kring transporterna ökade.
En expert på oljemarknaden uppgav till CNN att bensinpriserna i USA kan nå omkring 5 dollar per gallon, motsvarande cirka 14 kronor per liter, om trafiken genom sundet stoppas.
Även kortvariga störningar i Hormuzsundet har tidigare räckt för att skaka den globala ekonomin.