Mimmo Wiestål Fischetti
Tankar kan lätt snurra iväg när du sitter hemma i soffan eller går en sväng i parken.
Att plötsligt komma på sig själv med att prata högt inför tomma intet brukar väcka en spontan känsla av genans hos de flesta.
Egna samtal brukar hållas tysta inombords för att undvika konstiga blickar från folk runt omkring.
Människans beteende bjuder på flera spännande mönster som faktiskt gör stor nytta för hjärnan.
Forskning inom psykologi visar att personer som pratar med sig själva inte lider av några mentala besvär.
Beteendet fungerar snarare som ett smidigt sätt att stärka minnet och fokusera bättre på svåra utmaningar.
Gary Lupyan vid University of Wisconsin har undersökt effekten i en studie där deltagarna fick leta efter saker på en skärm.
De som sa sakernas namn högt hittade prylarna avsevärt snabbare än övriga.
”Att säga ett namn högt är en kraftfull nyckel för att hämta information”, sa experten till BBC angående hur rösten underlättar minnesarbetet.
Forskaren Laura E. Berk menar att vanan att prata med sig själv följer med genom hela livet.
Det hjälper dig att strukturera dina mål, öka motivationen och tänka efter ordentligt.
När vanan blir skadlig
Det finns tillfällen då samtal med sig själv kan vara tecken på allvarligare problem.
Vid psykos uppstår beteendet ofta ihop med vanföreställningar, hallucinationer och förändrade mönster.
En elak röst i huvudet kan också skapa problem för välmåendet.
Att ständigt klanka ner på sig själv i ord skapar lätt stress som påverkar hälsan i negativ riktning.
Positivt för hjärnan
Experter brukar påpeka att små barn pratar med sig själva för att styra sina egna rörelser i leken, enligt Cognitive Psychology.
Att behålla det stödet som vuxen visar på god kognitiv kontroll snarare än förvirring.
Att sätta ord på tankarna dämpar stress och sorterar känslor i svåra stunder. Nästa gång ett eget resonemang hörs i rummet finns det ingen anledning att skämmas.
