Ida Hansson
Samtalen om kriget i Ukraina fortsätter, men tonen hårdnar i takt med att flera länder diskuterar vad de faktiskt kan – och vill – göra framåt.
I brittiska medier beskrivs läget som spänt, inte minst eftersom både diplomati, militärt stöd och ekonomiska sanktioner diskuteras parallellt.
Två “röda linjer” som Ryssland pekar ut
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ska, enligt uppgifter som återges i Mirror, ha pekat ut två saker som Moskva beskriver som särskilt provocerande: om europeiska militärkontingenter skulle placeras i Ukraina och om ryska tillgångar i utlandet skulle tas i anspråk.
I sammanhanget har Lavrov samtidigt sagt att Ryssland inte vill ha krig med Europa, men att landet enligt honom kommer att svara på “fientliga steg”.
Experter: Budskapet är en varning
I samma rapportering lyfts bedömningar från experter som tolkar utspelen som ett sätt att sätta press på Europas Ukraina-allierade.
Resonemanget är att det handlar om att avskräcka – snarare än att ge en exakt “manual” för vad som faktiskt skulle hända härnäst.
Mirror beskriver också hur retorik i ryska tv-sändningar kan vara betydligt mer uppskruvad än den diplomatiska nivån.
När “röda linjer” kan korsas utan att någon planerar det
En annan poäng som förs fram är risken för missförstånd: incidenter kan uppstå även när parterna säger sig vilja undvika upptrappning.
Det kan handla om allt från drönare som rör sig fel till händelser som snabbt tolkas som avsiktliga – vilket i sin tur kan skruva upp läget politiskt.
För svensk del är kopplingen indirekt men tydlig: Sverige är Nato-medlem, och utvecklingen påverkar europeisk säkerhet, försvarsplanering och riskbedömningar.
Källa: Mirror
