Kenneth Glad
Berlinpolisen kommer återigen att begränsa ryska, sovjetiska och relaterade symboler vid flera minnesevenemang för andra världskriget den 8 och 9 maj, med hänvisning till oro för hotfullt beteende och sammandrabbningar vid större sovjetiska minnesmärken. Beslutet har väckt ilska i Moskva och förnyat debatten om hur Tyskland bör hantera minnet av kriget samtidigt som Rysslands krig mot Ukraina fortsätter.
Begränsningarna kommer att gälla kring sovjetiska minnesplatser i Berlin, såsom Treptower Park, Tiergarten och Schönholzer Heide, enligt order från Berlinpolisen som United24 Media hänvisar till.
Åtgärderna omfattar ryska, belarusiska, sovjetiska och tjetjenska flaggor, militäruniformer, militära insignier, Sankt Georgs-band samt bokstäverna ”Z” och ”V”, som i stor utsträckning har kommit att förknippas med Rysslands invasion av Ukraina.
Myndigheterna avser också att begränsa ryska militärsånger och marscher, liksom kartor eller symboler som framställer ockuperade ukrainska regioner som en del av Ryssland.
Det oberoende mediet rapporterar att ukrainska symboler inte omfattas av förbudet efter vädjanden från ukrainska organisationer i Tyskland.
Berlinpolisen uppgav att stora sammankomster vid minnesmärkena kan bli konfliktpunkter för rivaliserande politiska grupper. Polisen framhöll också att symboler som tidigare betraktades som historiska uttryck nu måste bedömas mot bakgrund av det pågående kriget och det stora antalet ukrainska flyktingar i staden.
Moskva invänder
Rysslands ambassad i Tyskland fördömde beslutet i ett uttalande som Digi24 hänvisar till och kallade Berlins hållning för ”absurd” och ”cynisk”.
Ambassaden sade att åtgärderna ”uteslutande syftar till att beröva ättlingar till sovjetiska befrielsesoldater, berörda medborgare och besökare i Berlin deras rätt att på ett värdigt sätt högtidlighålla årsdagen av nazismens nederlag”.
Den krävde att begränsningarna skulle hävas och uppmanade Tyskland att erkänna nazistiska brott ”som folkmord begånget mot folken i Sovjetunionen”.
Ambassadens reaktion speglar en sedan länge etablerad rysk hållning att firandet av Segerdagen bör fortsätta att kretsa kring Sovjetunionens roll i besegrandet av Nazityskland.
Berlins nuvarande hållning placerar dock denna historia i ett betydligt känsligare säkerhetspolitiskt samtida sammanhang.
Tvist om krigsminnet
In Defence of Communism kritiserade begränsningarna som ett angrepp på den sovjetiska antifascistiska historien och hävdade att tyska myndigheter förminskar Röda arméns roll i nazismens nederlag.
Säkerhetsanalytiker vid Robert Lansing Institute har intagit en annan ståndpunkt och hävdat att Moskva använder minnet av andra världskriget, sovjetiska symboler och diasporaevenemang som verktyg för politiskt inflytande i Europa.
Den oenigheten står nu i centrum för tvisten i Berlin. För kritiker av förbudet markerar sovjetiska symboler uppoffring och befrielse. För tyska myndigheter kan vissa av samma uttryck också fungera som politiska signaler kopplade till Rysslands nuvarande krig.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har tyska myndigheter behandlat vissa uttryck från sovjettiden som potentiella politiska symboler, snarare än enbart som minneshandlingar.
Källor: Digi24, United24 Media, In Defence of Communism, Robert Lansing Institute.
