Mimmo Wiestål Fischetti
När luftrumsincidenterna i Europa blir allt fler växer pressen på Nato att utveckla nya strategier i realtid. I Portugal samlades nyligen 24 länder för att träna med obemannade system – en övning där Ukraina för första gången deltog och delade med sig av frontlinjens erfarenheter.
Drones, ubåtar och VR-glasögon
Under tre intensiva veckor fylldes himlen, havet och skärmarna i Tróia av drönare, ubåtar och avancerad data. Soldater bar VR-headset, ubåtar patrullerade Atlantens djup och över 100 obemannade system testades i Europas största maritima drönarövning – REPMUS 2025.
Övningen samlade allt från högteknologiska system till enklare fälttaktiker. Lagen delades in i “röd” och “blå” sida, där Ukraina för första gången tog plats som motståndare. Enligt kapten Valter de Bulha Almeida från Portugals flotta fick den röda sidan tillgång till 61 drönare, 57 obemannade ytfarkoster och ett markfordon.
Ukrainas roll i övningen
Att Ukraina deltog var ingen slump. Landets erfarenheter från kriget med Ryssland gav övningen en unik verklighetsförankring.
“Ukrainas deltagande är avgörande. De bidrar med taktiker och procedurer direkt från fronten,” sade Almeida till Euronews Next.
Enligt honom var en av de viktigaste lärdomarna hur Ukraina med begränsade resurser lyckas åstadkomma stor effekt – något Nato-länder med mer komplexa och dyra system behöver reflektera över.
Krigets vardag: GPS-störningar och drönarattacker
Ett inslag som väckte särskilt intresse var de dagliga testerna av GPS-störningar. Både Ryssland och Ukraina använder aktivt signalstörning i kriget, och övningen gav Nato-chansen att simulera dessa förhållanden.
För Ukraina är drönarhotet ständigt närvarande – från spaningsdrönare till modeller fyllda med sprängmedel. Just därför ses landets erfarenheter som ovärderliga för Nato-alliansen.
Techbolagen i frontlinjen
Men REPMUS var inte bara en militärövning – det var också ett testfält för teknikföretag. Allt från AI-drivna drönarboxar till vätgasfyllda luftskepp provades i det 2 600 kvadratkilometer stora “fri-zonen” utanför Tróia.
James Appathurai, chef för Natos innovationsprogram DIANA, jämförde utvecklingen med Elon Musks rakettester:
“Vi måste våga misslyckas. Att bara sitta i testcenter räcker inte. Vi behöver tuffa tester i verkliga miljöer.”
Nya system och framtidens krigföring
Bland de mest uppmärksammade systemen fanns det franska företaget Akheros AI-box, som nästan är omöjlig att störa ut, och den tyska Rheinmetalls “HERO” – en kamikazedrönare som kan avfyras från mark, hav eller luft.
Finländska Kelluu visade upp ett vätgasdrivet luftskepp på tolv meter, utvecklat för att övervaka kritisk infrastruktur i områden där GPS-störningar är vardag.
“Vi lever i en tid med flera hot mot våra fria samhällen. Därför måste vi ta tillvara på den tekniska utvecklingen och anpassa oss snabbt,” sade Luis Brito från Natos marinkommando till Euronews Next.
En gemensam framtid
REPMUS 2025 blev en smältdegel där militärer, forskare och teknikbolag möttes. För Europa markerar övningen inte bara en teknologisk framgång, utan också en politisk signal: Nato vill visa att man kan utveckla nya metoder i samma takt som hoten förändras.
Och Ukraina? Landet blev en påminnelse om att framtidens krig inte avgörs av vem som har mest resurser – utan av vem som kan använda dem smartast.
