Jens Asbjørn Bøgen
Ryssland avfärdar rapporten och kallar den västerländsk desinformation.
Ryssland avfärdar rapporten och kallar den västerländsk desinformation.
Vad händer?
Det ryska pipeline-monopolet Transneft har i tysthet varnat oljeproducenter för att de kan tvingas minska produktionen efter en serie ukrainska drönarattacker mot viktiga oljeexporthamnar och raffinaderier, uppger källor till Reuters.
Även om företaget offentligt avfärdade uppgifterna som ”falska”, säger branschinsiders att skadorna är verkliga – och förvärras.
Kyiv riktar in sig på Rysslands energibackbone
Sedan augusti har Ukraina intensifierat drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur i syfte att försvaga Moskvas krigsmaskin och minska Kremls inkomster.
Eftersom olja och gas under det senaste decenniet har stått för upp till hälften av Rysslands statliga intäkter, slår varje attack mot ett raffinaderi eller en hamn direkt mot landets ekonomiska hjärta.
Stora raffinaderier och hamnar skadade
Minst tio ryska raffinaderier har attackerats, vilket tillfälligt minskat raffineringskapaciteten med nästan 20 %.
Även Ust-Luga och Primorsk, två viktiga hamnar vid Östersjön för rysk råoljeexport, har skadats.
Trots attackernas allvar har ryska myndigheter ännu inte offentligt kommenterat skadornas fulla omfattning.
Transneft inför lagringsbegränsningar
Transneft, som hanterar över 80 % av Rysslands oljeflöde, begränsar enligt uppgifter hur mycket råolja bolag får lagra i dess system.
Producenter har varnats för att de kan tvingas minska leveranserna om infrastrukturen utsätts för fler attacker.
Risken för produktionsminskningar ökar, enligt branschinsiders.
Rysk produktion med globala konsekvenser
Med 9 % av den globala oljeproduktionen spelar Ryssland en central roll på energimarknaderna.
En framtvingad produktionsnedgång på grund av attacker eller lagringsproblem kan strama åt det globala utbudet – särskilt när vinterefterfrågan stiger.
Transnefts infrastrukturella begränsningar utgör nu en kritisk flaskhals.
Transneft avfärdar rapporterna som västlig ”informationskrigföring”
Transneft gick ut med ett kraftigt förnekande och kallade uppgifterna ”falska” och en del av ett ”informationskrig som väst har satt igång”.
Företaget anklagade anonyma källor för att skada dess rykte och försöka destabilisera Rysslands energisektor genom desinformation.
Hamnen i Primorsk tillfälligt stängd
Ukraina slog till mot Primorsk, Rysslands största oljehamn, för första gången sedan invasionen inleddes 2022.
Hamnen, som kan hantera över 1 miljon fat per dag, tvingades tillfälligt stoppa verksamheten.
President Zelenskyj hyllade attacken och sade att sådana slag är ”de sanktioner som fungerar snabbast.”
Begränsad lagringskapacitet ökar pressen
Till skillnad från andra stora producenter som Saudiarabien saknar Ryssland omfattande oljelagringsanläggningar.
Det gör landet sårbart: om raffinaderier står stilla och hamnar inte kan skeppa råolja, måste produktionen minskas.
Enligt J.P. Morgan innebär denna flaskhals en allvarlig risk för Rysslands förmåga att öka produktionen.
OPEC+-mål hotas av attacker
Enligt det senaste OPEC+-avtalet skulle Rysslands oljeproduktionskvot öka något i september.
Fortsatta attacker och skador på infrastrukturen kan dock stoppa dessa planer.
Goldman Sachs noterar att produktionen kan minska måttligt, även om asiatiska köpare som Kina och Indien fortsätter att stödja efterfrågan.
En ny front i energikriget
Slagfältet ligger inte längre bara på marken – utan även i energikorridorerna av pipelines och hamnanläggningar.
Eftersom fredssamtalen fortfarande står still markerar Ukrainas drönarkampanj en strategisk förändring: att slå direkt mot Rysslands inkomstkällor.
Oavsett om produktionen officiellt minskas eller inte är Rysslands oljesektor redan under hård press.
