Filip Wollin
35 experter har granskat framtiden och resultatet väcker oro.
När vi pratar om hälsa tänker vi ofta på sådant som kost, sömn och tillgång till sjukvård.
Det finns dock betydligt större hot som kan få allvarliga konsekvenser för människor världen över.
Vissa av dessa risker utvecklas långsamt, medan andra kan slå till plötsligt och få katastrofala följder på kort tid.
Nu har ett internationellt forskarlag försökt ta reda på vilka hot som kan få störst konsekvenser för mänskligheten fram till år 2100.
I en rapport som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet har 35 experter från olika forskningsområden identifierat 17 globala hot som bedöms kunna orsaka omfattande skador.
Två av hoten sticker ut som särskilt allvarliga. Enligt forskarna skulle de i värsta fall kunna leda till att mänskligheten utplånas.
Kan utplåna mänskligheten
Det ena hotet är ett kärnvapenkrig som följs av kärnvapenvinter och omfattande svält.
Det andra handlar om avsiktligt skadlig användning av AI, bland annat i samband med utvecklingen av biologiska vapen.
Enligt forskarnas bedömning skulle båda dessa scenarier i värsta fall kunna leda till mänsklighetens undergång före år 2100.
De övriga 15 hoten bedöms inte ha samma potential att utplåna mänskligheten, men skulle ändå kunna orsaka globala katastrofer.
Bland dessa finns klimatförändringar, pandemier, antibiotikaresistens och luftföroreningar.
Forskarna lyfter också fram rökning, högt blodtryck, inkomstskillnader och ett sammanbrott i det internationella utvecklingsbiståndet.
Fetma toppar hälsolistan
När forskarna undersöker vilka hot som kan orsaka störst samlad skada för människors hälsa ser rangordningen dock annorlunda ut.
Här hamnar nämligen fetma högst upp på listan.
Trots att kärnvapenkrig och skadlig användning av AI bedöms vara större hot mot mänsklighetens överlevnad väntas fetma få betydligt större konsekvenser för folkhälsan över tid.
Enligt rapportens beräkningar kan fetma leda till hela 23 miljarder förlorade friska levnadsår fram till år 2100.
Forskarna använder måttet DALY, som beskriver hur många år av ett friskt liv som går förlorade till följd av sjukdom, funktionsnedsättning eller för tidig död.
Som jämförelse uppskattas coronapandemin ha orsakat omkring 500 miljoner förlorade friska levnadsår.
Även låg utbildningsnivå och stora inkomstskillnader hamnar högt när forskarna rangordnar hoten utifrån deras möjliga påverkan på människors hälsa.
Resultatet visar att det inte bara är plötsliga katastrofer som utgör allvarliga hot. Även problem som utvecklas gradvis kan få enorma konsekvenser när man ser till deras samlade påverkan över tid.
Forskarna betonar att syftet med rapporten inte är att skapa oro, utan att ge beslutsfattare en tydligare bild av vilka risker som behöver tas på allvar.
Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att förebygga framtida katastrofer och minska konsekvenserna av de hot som redan finns.
Det gäller även Sverige, eftersom många av riskerna kan påverka människors hälsa och levnadsvillkor långt utanför de områden där problemen först uppstår.
