ChatGPT och andra AI-verktyg blir allt vanligare rådgivare för unga – i allt från kärleksproblem till psykisk hälsa. Men experter varnar: Det kan få oväntade konsekvenser.
Just nu läser andra
Allt fler unga vänder sig till AI för att få hjälp i vardagen. Det handlar inte längre bara om skolfrågor eller snabba fakta – nu används tjänster som ChatGPT och Perplexity som både dejtingcoach, terapeut och karriärvägledare, skriver SVT Nyheter.
En digital axel att luta sig mot
– Vi ser en tydlig trend där unga chattar med AI om allt från relationsproblem till framtidsdrömmar. De upplever det som tryggt, enkelt och tillgängligt, säger Lux Miranda, forskare vid Uppsala universitet som studerar AI:s påverkan på mänskliga relationer.
AI-tjänster är alltid vakna, kostar inget och dömer inte – något som enligt Miranda gör dem särskilt attraktiva för unga som vill prata om känsliga ämnen utan att känna sig granskade.
– Många upplever att det känns mindre sårbart att skriva till en chatbot än att prata med en riktig person. Det är som att ha en anonym vän som alltid lyssnar, säger hon.
Läs också
Gratis terapi – men till vilket pris?
Att söka stöd hos AI kan kännas både effektivt och smidigt. En AI-coach ger snabbt svar, kommer ihåg tidigare samtal och kan anpassa sig efter användarens ton och behov. Men det finns en baksida.
– Om AI används fel eller för mycket riskerar det att ersätta viktiga mänskliga relationer. Det är inte meningen att en chatbot ska bli din bästa vän eller terapeut, säger Lux Miranda.
Hon menar att AI kan ge viss hjälp och vägledning, men aldrig fullt ut ersätta den empati, närvaro och komplexitet som en mänsklig kontakt ger.
Falsk trygghet och ensamma svar
Ett av de största problemen, enligt Miranda, är risken för en falsk trygghet. AI kan låta övertygande, men saknar verklig förståelse för känslor, sammanhang och konsekvenser.
– Det finns en risk att unga luras att tro att de får professionell hjälp, när de i själva verket bara får välformulerade gissningar, säger hon.
Dessutom finns risken att AI förstärker negativa tankemönster, eftersom tekniken ibland speglar användarens oro istället för att utmana den.
En ny sorts relation – men vad gör den med oss?
Att människor skapar band till teknik är inget nytt, men att unga nu förlitar sig på AI för så personliga frågor är något relativt nytt – och väcker nya etiska frågor.
– Vi behöver fråga oss vad det gör med oss som samhälle när unga hellre vänder sig till en maskin än till en vän, förälder eller kurator. Det säger något om tilliten vi har till varandra, men också om hur tillgänglig hjälp egentligen är, säger Lux Miranda.
AI som verktyg – inte ersättare
Miranda är tydlig med att hon inte är emot AI. Tvärtom ser hon stor potential i tekniken, särskilt om den används som ett komplement.
– AI kan vara ett bra första steg för den som mår dåligt eller känner sig vilsen. Men det får inte bli det enda steget. Vi måste fortsätta värna de mänskliga mötena, säger hon.