Ida Hansson
När kriget gått in på sitt fjärde år försöker USA öka tempot i fredsförhandlingarna. Men en fråga skapar mer friktion än någon annan: hur stor får Ukrainas armé egentligen vara när vapnen tystnar?
I Kyiv väcker den diskussionen både oro och irritation – inte minst eftersom landet fortfarande ser Ryssland som ett oförändrat hot.
Oenighet från första dagen
I Washingtons tidiga utkast föreslogs en kraftig begränsning av Ukrainas försvarsmakt. Förslaget, som ansågs ligga nära ryska linjer, väckte högljudda protester bland ukrainska politiker och civilsamhälle.
När europeiska ledare senare lade fram ett alternativ föreslog de en högre siffra, i hopp om att mildra kritiken och balansera USA:s hårdare press.
Uppgifter till internationella medier gör gällande att Ukraina nu accepterat det mesta i den senaste versionen – med reservation för vissa detaljer.
Vad Ukraina faktiskt behöver
Trots striden om siffrorna menar flera ukrainska experter att fokus hamnat fel. De hävdar att landets styrkor i fredstid aldrig kan ligga på dagens nivå, eftersom ekonomin inte klarar det, rapporterar Kyiv Independent.
Analytiker beskriver en framtida armé som mindre, men betydligt mer professionell. Många lyfter att omkring 300 000 soldater skulle räcka för ett grundförsvar – om utbildningen moderniseras och trupperna tränas året runt.
Samtidigt anses ett omfattande reservsystem vara avgörande.
Dagens krigserfarenheter har visat att förmågan att snabbt fördubbla styrkan är lika viktig som antalet aktiva soldater.
Rädslan för fel signal
I Kyiv finns också en oro för att ett formellt tak kan misstolkas av Moskva. Flera säkerhetsexperter menar att det i stället borde diskuteras begränsningar för Ryssland, eftersom det är landet som startat och fortsatt driva kriget.
Andra pekar på praktiska frågor: hur räknas reservister, hemvärn och utbildade civila? Vem ska kontrollera att gränserna följs? Dessa oklarheter beskrivs som lika viktiga som själva siffran.
En armé formad av verkligheten
Även om politiska invändningar finns, medger experter att Ukraina efter kriget ändå måste minska sin armé. Många av dem som frivilligt tog värvning 2022 har stupat, och rekryteringen riskerar bli svårare.
Samtidigt finns en stark vilja att skapa ett system där hela befolkningen är redo om kriget återvänder – med regelbunden träning och tydliga rutiner vid mobilisering.
Det är en modell som ofta jämförs med Israel: ett mindre men ständigt redo försvar, med samhällsbreda förberedelser.
När fredsförhandlingarna nu går vidare är det tydligt att Ukrainas militära framtid inte bara handlar om siffror – utan om trygghet, ekonomi och landets möjlighet att stå emot framtida hot.
Källa: Kyiv Independent.
