Ukraina och Ryssland står i ett ständigt teknologiskt kapprustningsspel.
Just nu läser andra
Ukrainska drönarangrepp långt inne i Ryssland har visat att konflikten inte längre begränsas av frontlinjer. Nyligen genomfördes attacker mot ryska oljeanläggningar i Sibirien med ukrainska drönare — över 2 000 kilometer från Ukraina — vilket tvingat fram nya bedömningar av både räckvidd och strategi.
Den katalysatorn för utvecklingen kommer samtidigt som ryska ansträngningar att förbättra sina attacker intensifieras. Enligt rapporter har ryska styrkor börjat utrusta självmordsdrönaren Geran-2 med en fragmenterande, högexplosiv stridsspets — som tros vara konstruerad för att detonera i luften.
Ukrainska analytiker varnar för att luftexplosionsfunktionen kan vara avsedd för att maximera den dödliga radien.
– Den här är ju förskräcklig. En splitterstridsspets som är anpassad mot mjuka mål, det vill säga, människor, fordon, eller radarstationer, säger Joakim Paasikivi till TV4 Nyheterna.
Flera experter pekade på en oroväckande logik: modifieringar som ökar spridningen av splitter gör attackerna särskilt farliga för civilbefolkningen. Paasikivi menar att sannolikheten att montera en sådan stridsspets på en Shahed för att träffa väldigt specifika mål är liten — enligt honom är den snarare avsedd för att döda civila ukrainare.
Läs också
Han tillägger att frågan om avsikt återkommer och att man provar olika metoder för att orsaka så mycket skada som möjligt; det rör sig, enligt Paasikivi, om en obehaglig logik där målet är att skada och döda så många som möjligt.
Samtidigt rapporteras utbyggnad av fabriker för massproduktion av attackdrönare, något som kan tredubbla antalet attacker mot Ukraina. Anpassningar i taktik — ändrade flyghöjder och andra tekniska justeringar — syftar till att göra det svårare för Ukrainas försvar att skjuta ner dem.