Mimmo Wiestål Fischetti
Sex år efter att covid-19 slog till varnar Sveriges Läkarförbund för att svensk sjukvård fortfarande saknar tillräcklig beredskap. Kritiken handlar om underfinansiering, för få resurser i kärnverksamheten och för lite tid att öva inför nästa stora kris.
Läkarförbundet Vardagen är redan på gränsen
Budskapet är att systemet är så pressat att en ny pandemi riskerar att slå ut vården snabbt.
– Idag klarar vården inte en vanlig kris, klarar inte ens en vanlig sommar, klarar kanske inte ens vardagen alla gånger, säger Hanna Kataoka, andre vice ordförande i förbundet, till TV4 Nyheterna.
Läkarförbundet pekar på att vården behöver stärkas där trycket märks mest: bemanning, utrustning och planering – inte fler tillfälliga lösningar som bara flyttar problemen.
Minnet från covid Så snabbt allt kan slå om
När covid-19 först började spridas blev det på kort tid en del av vardagen – på jobbet, i kollektivtrafiken och i mataffären. Men det var på sjukhusen som verkligheten slog hårdast.
Intensivvården fylldes snabbt med svårt sjuka patienter. Många arbetsplatser fick hantera situationen med utrustning som inte alltid höll måttet, samtidigt som personal kastades in i nya roller, det skriver Nyheter24.
– Det var en omtumlande tid. Utrustning som var utdaterad, som man hittat i något reservlager. Det var många kollegor från alla yrkeskategorier som bara arbetat några veckor inom intensivvården. Och med en gång blev det fullt med patienter som var så otroligt sjuka, säger Ingrid Stubelius, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets intensivvårdsavdelning, till kanalen.
Lugnare nu men oron ligger kvar
I dag ser vårdens vardag annorlunda ut än under pandemins mest intensiva perioder. Skyddsutrustning används inte rutinmässigt och intensivvården är inte fylld på samma sätt.
Men enligt Läkarförbundet är det just det som är farligt: när läget känns lugnt är det lätt att skjuta upp investeringar och övningar. Förbundet menar att nästa kris inte är en fråga om ”om” utan ”när” – och att beredskapen fortfarande är för tunn.
Övning hinns inte med när allt brinner
Ett av de tydligaste problemen, enligt förbundet, är att pressen i vardagen gör att krisberedskap hamnar längst ner på listan. Personal tvingas lösa akuta hål här och nu, snarare än att träna inför det som kan komma.
– Sjukvårdspersonal behöver öva beredskap. Som det ser ut idag handlar mycket om att lösa akuta situationer. Det finns inget utrymme för att träna på beredskap.
Kataoka hoppas att lärdomarna från pandemin har fastnat – men varnar för att samma misstag kan upprepas om vården fortsätter att gå på knäna.
Vad som krävs För att nästa kris inte ska bli en mardröm
Kärnan i varningen är enkel: en vård som redan har svårt att bära vardagen får extremt små marginaler när något oväntat slår till.
Samtidigt införs nya regler som ska stärka beredskapen, bland annat genom krav på lagerhållning av vissa sjukvårdsprodukter framöver, enligt Socialstyrelsen. Läkarförbundet har också drivit på för tydligare nationell strategi och mer fokus på övningar, enligt förbundets eget remissarbete om pandemiberedskap, se Sveriges Läkarförbund.
