Kathrine Frich
Kinas beslut att avbryta observationerna av den interstellära kometen 3I/ATLAS kort efter dess passage förbi Mars har väckt uppmärksamhet bland forskare världen över.
Pausen har lett till debatt om orsaken ligger i tekniska begränsningar, ändrade prioriteringar eller ett medvetet politiskt beslut.
Tidiga observationer
I augusti, innan kometen närmade sig Mars, bekräftade Kinas Purpurberget-observatorium och det nationella Deep Space Network dess interstellära ursprung.
Deras radar- och optiska mätningar stämde överens med data från Japans Subaru-teleskop och Indiens ARIES-observatorium.
När 3I/ATLAS närmade sig Mars i början av september registrerade den 35 meter stora radioteleskopantennen i Xinjiang ett signalfall strax innan kometen försvann bakom solen.
Kort därefter upphörde Kinas nationella astronomiska datacenter att publicera uppdateringar, vilket skapade ett plötsligt informationsavbrott.
Officiell förklaring
Tjänstemän vid Kinas nationella rymdorganisation uppgav för lokala medier att stoppet berodde på ”schemakonflikter för instrumenten”.
Observatorierna hade enligt dem omfördelats för att förbereda den kommande Chang’e-7-missionen till månen och för att kalibrera reläsatelliten Queqiao-2.
Publicerade loggar från kinesiska teleskop bekräftar denna omprioritering till mån- och satellitprojekt.
Saknade data
Avsaknaden av nya resultat har väckt kritik från internationella forskare.
Harvardfysikern Avi Loeb sade i programmet The Joe Rogan Experience att varje missad observation försvagar forskarnas möjlighet att förstå 3I/ATLAS.
Han varnade för att kometen kanske aldrig kan observeras igen när den väl har passerat bakom solen.
Loeb berömde Kinas tidiga arbete men efterlyste större öppenhet i delningen av rymddata mellan länder.
Spekulationer och sekretess
Kinesiska forskare som anonymt skrev på inhemska forum antydde att signaler från rymden kan omklassificeras om de överlappar militära frekvenser.
Vissa pekade på satellitkontrollcentret i Xi’an, som hanterar både civila och militära nätverk, som en möjlig orsak till att data inte offentliggjorts.
Samma förfarande ska ha observerats 2022 när information om en liten asteroids inträde i atmosfären hölls hemlig.
Internationell bevakning
Efter Kinas tillbakadragande fortsatte observatorier i Europa och Indien att följa 3I/ATLAS.
Data från satelliten Gaia, Europeiska sydobservatoriet och Indiens institut för astrofysik delades via Minor Planet Center för att upprätthålla banmodellerna.
Källor: CNSA, Reuters, Space.com, BBC, Harvard University
